Love me at my worst and best days ✔

millimeter

(Marcus POV)
-Hejdå juliett
-Hejdå Marcus ses imorgon och då ska vi leka
-Ses imorgon älskling
Sa jag och pussade Eira.
-Hejdå
-Vi kommer ha så kul juliett
Var det sista jag hörde innan dem begav sig hem till Eira.
Jag stängde dörren och gick upp till Natalie.
-Hur mår du?
-Feber,förkyld och min röst som du hör är jätte skör och man hör knappt vad jag säger om jag inte anstränger mig
-Hur mår du annars?
-Skit
-Juliett är hos Eira nu iallafall så henne behöver du inte oroa dig över
-Tack Marcus
-Varsågod men nu får du sluta prata så att din röst kan reparera sig
-Tac-
-Natalie sluta prata
Hon log lite lätt och mimade "tack"
Jag satte mig på sängen då jag läste av hennes blick.
-Han har vaknat, ja han får komma hem lite senare sa dem
Hon kollade nu argt på mig
-Jag sa inget för att du sov när jag fick reda på det
-Nu ska jag sova igen
-sluta prata och sov gott
****
(Natalies POV)
-Hej prinsessa
Jag öppnade mina ögon långsamt och såg Martinus ligga mittemot mig.
-OMG HEJ
Jag kramade om han så hårt jag kunde, men så hårt blev det inte då alla mina krafter var slut.
Han kysste mig nu.
-Sluta prata Natalie du är jätte sjuk, här är lite te och choklad
-Du hade inte beh-
Han avbröt min mening och kysste mig igen
-Okej jag älskar dig med men jag mås-
Och ennu en gång kysste han mig
-Varje gång du pratar kommer jag kyssa dig så att du slutar och så att din röst kan läka, drick ditt te nu
Han gav mig koppen med te och jag drack lite av den innan jag gav den tillbaka.
-Ta-
Han kysste mig nu men längre än vad han gjort förut.
-Natalie spara på din röst
-Okej då
Denna gången placerade han sina läppar på mina och kysste dem några gånger innan han bara flyttade dem några få millimeter och log stort mot mig.