Love me at my worst and best days ✔

polishuset

(Natalies POV)
-Du Martinus?
-Mm
Jag kände en minimal vibrering mot min nacke när han sa det.
-Vart var du igår?
Hans andning mot mitt bakhuvud stannade för en sekund innan den fortsatte igen, dock lite snabbare än förut.
-På toa
-Är det säkert?
-Absolut prinsessa
Han pussade mig på nacken för att "lugna" ner mig. Men jag visste att han ljög eftersom varenda gång han ljuger andas han mer regelbundet. Plus att om han verkligen gick på toa, varför inte våran? Men jag släppte det.
-Vad ska vi göra idag då?
-Vet inte, vi kan ju mysa hela dagen
-Utan att fixa oss eller något?
-Jupp
-Men jag vill utforska Dubai
-Men jag vill utforska dina läppar
Han började kyssa min nacke och hur mycket jag än ville så hade jag ingen ork. Så jag ställde mig upp och i underkläder gick jag till toan.
Jag borstade tänderna och bakom mig i spegeln såg jag Martinus som kollade besviket på mig.
-Vad var det för?
-Jag har bara ingen ork
-Okej men-
Han blev avbruten av att det knacka på dörren.
-WAIT A MOMENT
Skrek han. Han hämtade en av hans tröjor som jag satte på och snabbt satte han på sig shorts.
Jag öppnade dörren och där stod samma polis som gripit oss senast.
-Natalie Gunnarsen?
-Ehm yes?
-Follow me you are under rest because you have hit and made a man unconscious.
-Wait what?
-Put on some pants and follow me we are going to ask you some questions and then you will be able to go back here and if your guilty we will take you back
-Ok just 1 minute
Jag gick till sovrummet och tog på mig ett par av Martinus byxor.
Martinus tog ett tag om mins axlar och kollade nervöst på mig.
-Du har inte gjort något va?
-Nej?
-Då är allt lugnt, lycka till
Sa han och skakigt pussade mig på kinden.
Han släppte mina axlar och nu gick jag till polisen som jag sedan gick med hela vägen ner till bilen som skulle föra oss till polishuset.