Viljan att knapra på kakor eller äta sig mätt är outhärdlig.
Upprättstående intill matbordet, darrande händer, sammanpressade
lungor anslutande röst intalande "ingen mättnad behövs".
Kontaktande av vänner rådfrågande om tillåtets för superande av fikat i hopp om lugnet före stormen.
Stormen likt anknyter ångern kommande dag.
YOU ARE READING
Cold nights
PoetryTankarna snurrar, paniken ökar. Ett återfall, igen. Efter tre år är jag tillbaka på botten om inte ännu djupare.
