Anton traskar direkt ner längst en väg och Natalie inser att han har varit här innan. Hur kan han då vara så ivrig? undrade hon.
Det får hon inget svar på istället hamnar hon framför en bur med myskoxar i.
Anton tittar på dem och babblar lite om vad myskoxar gör men Natalie lyssnar inte på honom och är fullt upptagen med att tänka på hans hand i hennes.
Anton fortsatte bara gå och efter ett tag såg Natalie hur han började titta sig omkring.
- Vad gör du? undrade hon fundersamt och såg sig omkring öven hon.
Det hon fick se fick henne att bli nervös. Det var alldeles folktomt. Här var ingen...
- Var är vi? undrade Anton fundersamt.
Natalie tittade förskräckt upp på honom. Visste han inte vart de var? Det var ju han som tagit hit dem!
Anton tittade ner på henne och log mot henne.
Natalie tittade ännu mer undrande på honom och de stod och tittade på varandra en lång stund. Anton log. Natalie fattade inte varför han log...
- Jag vet var vi är, säger Anton med ett leende och tar ett steg närmare Natalie.
Natalie backar lite rädd och ser sig omkring. Här är alldeles folktomt och hon har precis insett att hon egentligen inte vet någonting alls om Anton.
- Var är vi? undrar Natalie nervöst.
Anton suckar lite irriterad och ruskar på huvudet så att hans bruna hår flyger.
- Utanför djurparken en bit jag tog dig hit för att visa dig utkiken men de har huggit ner skogen, säger han med en suck och drar henne mjukt närmare.
Natalie kämpar inte emot utan hon går bara ännu närmare honom och pressar sig mot honom.
Antons händer glider bak på hennes rygg och innanför hennes tröja och hon tittar lätt uppåt på honom. Anton ler ett urgulligt leende mot henne innan han böjer sig ner och förstör allt avstånd mellan dem.
Antons läppar nuddar mjukt Natalies och hon sluter snabbt ögonen och nuddar hans läppar tillbaka innan Anton drar sig undan.
Natalie öppnar ögonen och tittar nervöst på honom. Varför drog han sig undan? Gjorde hon något fel? Undrande biter hon sig i läppen och väntar på att Anton ska säga någonting. Anton tittar på henne med sina vackra ögon innan han går närmare henne igen och kysser henne mjukt på munnen igen.
Denna gången särar Natalie lätt på läpparna och Anton kysser henne hårt på munnen innan han lyfter lite på hakan och placerar en kyss på hennes nästipp.
- Vi ska nog gå tillbaka till mamma, viskar han och tar mjukt en av hennes händer.
Natalie nickar, alldeles rosig om kinderna, och följer honom tillbaka in mot djurparken.
YOU ARE READING
I crashed
Teen FictionNatalie är söt, kort och brunett. Hon ska på semester i Spanien som vanligt denna sommaren, tror hon. Fast det blir helt annorlunda. Hennes föräldrar sticker nämligen utan henne till Spanien och hon får istället bo hemma hos sina kusiner i Yngsjö. ...