Emanuels perspektiv:
Jag skrollade trött ner för tumblr på datorn. Klockan är snart tre på natten, och det är lördag imorgon. Men jag kan inte somna på helgerna, speciellt inte nu. Jag vet inte varför jag inte kan sova, det är något som håller mig vaken, något i mina tankar. Men jag förstår inte mina tankar just nu. Det är så mycket att allt bara blandas ihop och blir en stor klump som jag inte kan förstå ett enda ord av. Hur kan det vara så svårt att lyssna på sina egna tankar?
Mina ögon spärrades upp när jag såg en bild. En kille utan tröja med lite lätt lockigt, brunt hår och brungröna ögon kollade in i kameran. 42,912 notes.. Han hade ett six-pack som var tydligt, och perfekt solbränd hud. Det var Dennis. Det är fucking Dennis, och han är typ tumblr känd?? Jag svalde sakta och gick in på hans 'blogg'. Det fanns jättemycket bilder, alla på killen. Alla på Dennis. Om det nu inte var så att han hade en exakt likadan tvilling som jag inte vet om.
Plötsligt slöt sig mina ögon. En bild poppade upp framför mig. Det var Dennis riktiga leende, det jag sett för inte så länge sedan för första gången. Jag log plötsligt och kände hur det kom en slags känsla i magen. Det var som en svag nervositet, den nervositeten man får när något bra händer. Jag öppnade snabbt ögonen igen och min blick landade direkt på ett foto i hans arkiv. Han håller om en tjej, och kysser henne. Det var tre månader sedan. Varför måste alla killar som jag gillar vara straight? Jag orkar seriöst inte med mig själv, och mitt val av killar.
Jag gick tillbaks till min dash och försökte låtsas att det jag precis sett aldrig har hänt. Men fler och fler bilder på honom dök upp. Till slut kändes det som att jag blev galen. Jag smällde ner locket på datorn och spände käkarna.
~Nästa morgon~
Ringklockan hördes. Jag var den enda hemma, så jag joggade nerför trappan och sedan till dörren. Jag öppnade den och såg en kvinna i 40-årsåldern jag aldrig träffat innan stå där med ett stort leende och ett litet, illrosa paket i händerna.
"Ehm, hej?" sa jag förvirrat. Hon log ursäktade när hon förmodligen insåg att jag inte hade en aning om vem hon var.
"Jag är din mammas väninna, är hon hemma?" frågade hon och kollade bakom mig. Jag skakade på huvudet och såg något i bakgrunden av henne röra på sig, något där ute. Jag fokuserade blicken dit och såg brunt, lockigt hår och en tjocktröja. Dennis. Varför är han överallt för? Kvinnan såg tydligen min blick, för hon skrattade till lite. "Ja, jo det där är Dennis, förresten. Min son." jag stelnade till en aning.
"Aha, okej. Men mamma är inte hemma, jag tror hon kommer ikväll.." började jag, men min blick fastnade ännu en gång på Dennis. Nu hade han upptäckt mig, och hans ögon var som fastklistrade på mig. Då kom jag på att jag fortfarande inte hade någon tröja på mig. Jag kollade snabbt åt höger och såg en av mina t-shirts vara slängda på golvet. Tack för mitt slarviga och lata jag.. Snabbt tog jag upp den och drog den över mitt huvud. Dennis blick vändes bort och han lutade sig mot bilen och drog snabbt upp sin iPhone.
"Okej, men kan du ge henne detta?" frågade hon och räckte fram det rosa paketet. Jag undrade vad det var, men nickade.
"Absolut" sa jag och kastade en snabb blick på Dennis som såg ut att låtsas som om jag inte existerade. Det var som att han var obekväm i min närvaro, även fast vi var tjugo meter ifrån varandra. Jag stirrade på honom. Vem skulle inte tycka han var snygg? Med hans bruna, smålockiga hår och sin perfekta kropp? "Vad är det, förresten?" frågade jag och kollade tillbaks ner på paketet, sedan upp på kvinnan igen. Dennis mamma. Hon log fortfarande.
"Det är en mugg. Både din mamma och jag går på en muggklubb där man tillverkar och målar muggar!" svarade hon. Inom mig gjorde jag en facepalm och tänkte hur sjukt pinsamt det var att ha en mamma som går på en 'muggklubb'. Jag undrar varför Dennis hängde med hit egentligen? Visste han att det var min mamma som hans mamma var vän med?
"Aha, okej, hejdå" sa jag, innan hon han svara stängde jag dörren framför henne och sprang upp på mitt rum. Jag kollade ut genom fönstret och såg Dennis som hetsigt pratade om något med sin mamma. Båda skrattade, och Dennis såg så söt ut. Jag har aldrig sett honom skratta på riktigt innan. Det var sött och jag önskar verkligen att jag skulle hört ljudet. Dom åkte iväg och jag gick direkt till datorn som låg i min säng och kollade Dennis tumblr igen. Nu hungrade jag efter att få stirra på bilder av honom i timmar.
********************
Jag vaknade än en gång av att plingklockan ringde. Jag suckade och gjorde ett ljud som betydde att jag verkligen inte orkade. Jag ställde mig trött upp, och brydde mig inte alls om hur jag såg ut eftersom jag tänkte att det måste vara någon av tjejerna. Jag tror Nina skulle komma idag, så det var nog hon.
Sakta klampade jag nerför trapporna, varför går hon inte bara in som hon alltid gör? Hon kanske har ont i armen eller något? Jag kom till dörren och öppnade den, och, mycket riktigt. Där stog Nina, men hon var helt anfådd och höll på att trilla ihop. Jag, som stog där utan tröja och började frysa, fick panik.
"Herregud, Nina vad har hänt?" frågade jag stressat samtidigt som jag började dra in henne. Hon försökte hämta andan och kollade upp på mig.
"Jag såg Dennis springa iväg gråtandes till skogen, jag är helt seriös" flåsade hon fram samtidigt som hon la sig på golvet för att hon var helt utmattad.
"Va? Vet du varför han grät, är du ens säker på att det var han?" jag var förvirrad men orolig. Varför grät han? Varför var den söta klumpen av perfektion och muskler ledsen?
"Ingen aning, men det kanske är din chans att få honom att gilla dig lite?" hon blinkade mot mig och jag himlade med ögonen. Men.. Varför inte? Jag joggade uppför trappan och drog på mig en tjocktröja. Den var turkos och varm, eftersom jag tyckte att det såg kallt och fuktigt ut ute. Jag drog på mig tighta, svarta jeans och gick ner igen.
"Haha, jag kommer fan gå dit. Ska du vara kvar här?" hon kollade upp på mig med en blick som betyder 'vadtrordu?'. Jag skrattade till lite och gick ut ur huset, med riktning mot den gröna skogen. Med tanken 'jag kommer inte ens hitta honom, så detta är bara en promenad'..
_________________________________________
Uppdateringen kommer väll inte vara den mest perfekta nu när skolan börjat igen.. Men jag ska försöka så gott jag kan, och skriva så ofta jag kan!
Hoppas ni alla har det bra!
Kram <3 :D
