Livet utan dig är inte värt att leva, jag är bara ett tomt skal utan känslor. Inga jag vill förmedla iallafall.
Mitt liv med dig var fantastiskt och jag önskar jag kunde glömma. Glömma alla minnen. Glömma allt vi gjort. Glömma ditt namn.
Varför kunde det inte bara finnas en delete-knapp som på tangentbord. Ett snabbt klick så skulle jag glömma allt om dig. Alla gånger dina otroligt vackra ögon kollat in i mina. Alla gånger mina händer varit intrasslade i ditt mjuka hår. Alla gånger vi bara legat och skrattat eller njutit av varandras närhet, utan att göra något speciellt.
Att leva ett liv utan dig med alla minnen av oss kvar är tortyr. Jag plågas ständigt av mina tankar och svaga minnen som på sekunder blir lika starka som solen. Men precis som solen går ner försvinner även minnena. Varje gång jag dricker försvinner ett till ur min hjärna. Därför dricker jag. För att glömma dig. För att glömma oss. De värsta tiderna av mitt liv försvinner mer och mer för varje glas. Men jag vet att de är tillbaka imorgon starkare än någonsin.
För solen är inte borta för evigt, inte mina minnen heller och precis som solen är inte alla delar dåliga. Visst, solen är för stark för att kolla på och kan ibland vara för varm men utan den är vi alla döda. Mina minnen är så de med. Visst, det var den värsta tiden i mitt liv men också den bästa.
För utan våra minnen hade jag inte varit den jag är idag. Jag hade inte varit denna trötta tonåring som är less på livet. Jag hade inte varit den som skriker fuck off åt allt och inget. Jag hade inte varit den som kan glädja mig åt saker om jag är i sällskap av någon annan men sekunden jag är ensam bryter ihop i tårar. Våra minnen förstör mig, från insidan ut. Du förstår mig, från utsidan in. Fan ta livet.
YOU ARE READING
Fan Ta Kärleken
Short StoryMichelle, en 17 årig tjej från Halmstad har gjort det. Hennes hjärta har blivit krossat. Hon krossade det utan att veta vad hon gjort. Det brast samma stund som han försvann genom dörren, precis som hon sagt åt honom att göra. Han älskade henne, hon...