10

653 52 4
                                    

{Isaac's perspektiv}

''Jag älskar dig'' sa hon och svimmade.

''Nej, snälla lämna mig inte!'' skrek jag.

Då kände jag mig så arg. Han hade dödat min mate! Min MATE! Elias stod fortfarande med pistolen i handen. Jag reste mig upp och började gå mot honom.

''R-rör dig inte'' sa han och jag hörde skräcken i hans röst.

Jag fortsatte gå mot honom och han började darra.

''Du dödade min mate'' sa jag och kände hur arg jag blev.

Filip försökte hela tiden ta över men jag tryckte ned honom. Jag gick hela tiden mot honom. Då kom em stor svart varg mot honom. Vargen dödade honom på en gång och vände sig sedan om. Det var Lucas,

Ta henne till Elin, NU! sa han i länken och jag sprang och tog upp Bea. Hon levde än men var svag. Du får inte dö.

-

Jag såg flockhuset och skrek så högt jag kan:

''ELIN!''

Hon komm ut och sprang in så fort hon såg Bea. Jag sprang igenom den öppna dörren och sprang in i sjukrummet. Hon kom direkt in och putta ut mig.

''Förlåt, men du kommer inte låta mig'' sa hon och stängde dörren.

Jag gick mer och satte mig i soffan. Då kom alla andra in.

''H-Hur mår hon?'' frågade Sara.

''Jag vet inte'' svarade jag och kände tårarna komma.

Nej, jag ska inte gråta.

Du får gråta för Bea, sa Filip.

Då kom tårarna. Diana och Sara kom och trösta mig. Då hörde jag en dörr som öppnades och Elin kom ut. Jag reste mig upp och sprang fram till henne.

''Kommer hon klara sig?'' frågade jag hoppfullt.

Hon nicka lite och log. Då kändes det som om jag flög. Filip blev helt överlycklig och försökte få mig att gå till Bea.

''Kan jag'' frågade jag Elin.

''Ja'' sa hon och jag rusade in till henne.

När jag kom in så var hon likblek och hon såg död ut. Jag gick försiktigt fram och satte mig på sängkanten.

''Kom tillbaka till mig'' viskade jag och kände tårarna komma.

{Bea's perspektiv}

Allt var svart. vart jag än vände mig om så var det svart. Jag försökte prata skrika, men det lät inget. Då såg jag det. Ett litet litet ljus, jag sprang så fort jag kunde och hörde en underbar röst:

''Kom tillbaka till mig''

Sen omfamna ljuset mig.

-

Jag vaknade upp och satte mig upp, men för snabbt. Mitt huvud gud! Då märkte jag att Någon höll i min hand. Jag visste att det var Isaac och log. Han såv det märkte jag också för han snarkade. Jag försökte säga något men min hals var torr som en öken. Men med dom små ljuden Så vaknade han och kollade på mig chockat.

''Du- Du är vaken!'' sa han glatt och jag försökte säga något.

Men det gick inte så bra. Han förstod var jag menade och gick och hämtade ett glas vatten. Jag drack tacksamt upp det. han kysste mig mjukt och jag log mot hans läppar. Jag satte mig upp och såret hade läkt! Jag ställde mig upp och var nära att ramla om inte Isaac hade fångat mig. Jag skrattade lite och med hjälp av Isaac så gick vi ut. När vi kom ut så kom Någon gående.

''Bea!'' Sa han och log.

Det var Lucas.

''Äntligen är du vaken!'' sa han och jag sprang fram och kramade honom.

När jag kramade honom så morrade Isaac. Ops? Jag gick bort till Isaac och pussade honom snabbt på kinden och han såg nöjdare ut. Då hörde jag skrik nedifrån trappen. Det var Sara och Diana. Jag sprang ned för trappen och slängde mig i deras famnar.

''Hej tjejer!'' sa jag och dom log.

Jag hörde Isaac skrocka lite och himlade med ögonen. Jag älskar värkligen min familj.

BAM! ännu ett kapitel klart! 1160 läsare!?!?!? TACK SÅ MYCKET!!!!!! <3 Hoppas ni gillar I can't see you mate och ha en bra dag!!!! <3

Kram - B

I Can't See You MateDonde viven las historias. Descúbrelo ahora