{Bea's perspektiv}
Vi gick ner i mörkret. Längre och längre ner. Ända tills det var nästan becksvart, men jag hade varg-syn på så jag såg lite bättre än Lucas. Efter en lång och pinsam tystnad så sa jag:
Vart är vi påväg?
och han svarade:
Till Minnie.
vi gick och gick tills vi kom till en dörr där det stod:
Minnie på. Lucas släppte mig nu och föste in mig i rummet. Vänta lite, var inte dörren stängd nyss? Jag gick in och dörren stängdes bakom mig.
{Lucas perspektiv}
Jag föste in henne i rummet och stängde igen dörren efter henne.
Varför står du bara här? Gå in till våran mate! Skrek Milo till mig.
Jag vet inte om hon är våran mate, svarade jag.
Va?!? frågade Milo.
Det känns bara sååååå fel när vi rör vid varandra, svarade jag och blocka honom. Jag suckar och drar en hand igenom håret. Vad ska jag göra?
{Bea's perspektiv}
Jag fick sätta mig på en säng och Minnie satt och kollade på mina ögon.
Kan du ta bort varg-synen lite? frågade hon.
Så jag blundade och koncentrera mig och när jag öppnade ögonen så var allt svart.
Hmm... Okej, sa hon.
Vad är det? frågade jag.
Dina ögon har ändrats till blåa igen så... jag hörde steg och hon hmm:a lite.
Jo du förstår så har du.. det var det ända hon hann sa innan jag hörde ett skrik. Det var Mias. Hon skrek så högt att jag ramla ur sängen. Jag blunda och ''satte'' på varg-syn och sprang ut ur rummet.
Jag hör Linn, hennes inre varg. Hon skiftar! skrek Lii.
Jag sprang upp för trappan och skifta. Jag sprang och lukta mig till Mia. När jag hitta hennes doft så lät jag Lii ta över och jag kände att hon sprang. När jag fick kontrollen tillbaka så låg Mia där och skrek. Hon kolla skräckslaget på mig och sa:
S-snälla... hjälp, och så fortsatte hon att skrika.
Ta det bara lugnt och andas, sa jag till henne i våran länk (jag är varg och då kan man inte prata he..)
Efter en kvart så låg hon där. I vargform. Hon kolla på mig och log. (Så gott man kunde i vargform hehe) Jag puffa lite på hennes huvud för att visa att hon skulle ställa sig upp. Hon reste sig upp på ostadiga ben. Då hörde jag steg som kom mot oss. Jag ställde mig framför Mii om någon skulle vilja skada oss. Men det var Lucas som kom springandes så jag gick undan och han såg lättad ut. Mias varg var såååååå gullig, jag börja tänka på det nu hehe. Jo hennes varg var vit med en chokladbrun fläck vid vänstra ögat. Hennes högra öra var också brunt.
Tack och lov! Jag trodde att någonting hade hänt! sa Lucas lättat.
Jag stirra på honom som han sagt att utomjordingar hade landat här! Hur kan han säga att detta inte är något! Min syster har precis skiftat!
Okej, förlåt då! sa han och sträckte upp händerna.
Jag flinar så mycket det går i vargform och kollar på Mia. Hon har ställt sig upp och hoppar och skuttar. Sen ser hon rädd ut och kollar runt.
Vad är det? frågade jag i länken.
Apo, sa hon bara.
Det var nu jag märkte att jag stod på den. Jag tog iväg min tass och tog upp Apo i munnen. Jag gav den till henne och hon tog upp den nöjt. Inget kan förstöra detta!
Så, det var tredje kapitlet! Jag säger bara en sak. Tack för att ni läser denna bok:D Så vi ses! kram -B
ESTÁS LEYENDO
I Can't See You Mate
Hombres LoboJag slogs för mitt liv. Dem Ensamma kom utan förvarning. Vi hade dödat många men det var flera kvar. Precis när jag hade brutit nacken av en varg så hade en annan varg slagit ner mig. Jag hade rest mig upp men den vargen hade rivit mig i ögonen. Jag...