Resa till Tunisien(pausad)

</3

Jag står framför spegeln och har stått här ett tag nu, jag kollar på hela mig! Jag är så jävla tjock att det bara inte går, jag orkar inte vara så här men jag orkar inte heller göra något åt det! Tjockis livet! Jag orkar inte med något, tillexempel att gå ner i vikt och plugga, jag bara skiter i skolan. Jag luffar helst i centrum och röker med mina polare än att gå till skolan och lyssna på något jag inte bryr ett skit om!

*ring*ring*

Jag skakar på huvudet och kollar på mobilen, det är Lydia.

-hej älskling, sa Lydia.

-hej vad händer? Frågade jag

-undrade om du hade 50 sling som du kunde bjuda på?

- jag har inget idag men fråga abbe han har säkert, ljuger jag.

-okej men vi hörs sen då, sa hon och la på.

För det mesta vill folk bara vara med mig för jag alltid har antingen cigg, alkohol eller droger. Vem vill egentligen hänga med en tjockis? En tjockis som väger fucking 105 kg?

Jag ringer Lydia och säger att jag har 100 sling att jag hittade det nyss( jag har inget annat för mig annars), hon berättar att det är fest hemma hos Maria och att vi ska ses där och mecka en fet.

Jag börjar fixa mig, sminka mig, klä på mig och nu är jag redo att dra ut.

Efter ett par minuter är jag redo för att dra ut, jag träffar Lydia, Paulina och Nathalia i plattan, vi sätter oss i tåget och framför oss sitter en grupp killar som börjar hålla på med oss eller rättare sagt Lydia och dem. Mig kollar dem bara med avsky. En av dem går upp och kommer fram till oss.

-hej tjejer! kan man få ert nummer?

-vem av oss? Frågar Nathalia.

-alla ni utom tjockisen här, säger han och börjar gapskratta och hans fula kompisar också.

-ursäkta? Stick härifrån din lallare! Skrek Paulina. Paulina säger alltid till när hon hör att det har gått för långt.

- hahaha visst! Killen fortsätter skratta och går av en station innan oss med hans kompisar. Dem gör slängkyssar mot oss när tåget börjar åka.

Vi var äntligen framme vid Marias port, man hörde musiken ända från bottenvåningen och hon bor på sjätte våningen. Vi åkte upp för hissen och gick in hos henne och där stod han! Amir! Jag har varit kär i han ett tag nu, han är min dröm man liksom. Azurblåa ögon, svarta och små inbakadeflätor, mjölk choklad färgad hy och vältränad!

-Gå och prata med honom! sa Paulina.
-va? nej nej nej absolut inte! sa jag helt nervöst.
-sluta nu! gå och prata med honom, kolla han går mot köket.
-jag måste först hälsa på alla, sa jag
-Nej! du kan hälsa på alla medans du går mot köket och pratar med honom. Gå dit nu!
-Okej för din skull, sa jag.

Jag började gå mot köket när jag väl var där så såg jag Amir stå och hälla öl i hans tomma glas och kolla mot sin mobil(IG nog).

-hej Amir, sa jag nervöst.
-hej vad händer Zeynep, sa han och log mot mig med sina vackra ögon.
- jo, jag undrade om...
-meen är det inte tjockisen! hörde jag en väldigt bekant röst säga.
Jag vände mig om och där stod..
~~~~~~~~
Hello mina fina läsare jag hoppas ni gillar den här historian hitills😊 Gilla eller kommentera gärna om det är så det skulle göra min dag💗 Jag vet inte säkert hur länge det kommer ta till nästa kapitel men jag skriver en så fort jag har tid jag lovar. Föresten så kommer det bli mycket mer intressantare i dem följande kapitlarna!😏💗