Vi är samma sak | o.r

sex.

-Juli's pov-

Jag springer ner för trappen i full fart för att hämta en ipren i min väska. Ja, uman är ju tjej liksom, har allt onödigt och nödvändigt i väskan. Självklart tar det en öiten stund för mig att hitta kartan med ipren i röran i min lilla ryggsäck som fått vara med lite mer än vad den skulle behövt.

Jag fick den mörkblåa ryggsäcken på min födelsedag för tre år sedan av mamma. Sedan dess hade jag haft den med mig överallt, stackars ryggsäck har vart med om mycket. jag kanske är lite som Dora Utforskaren. Jag skrattar åt mina tankar men kommer på att jag måste hitta tablettkartan till Omar, han hade lyckats få fram att han hade ont. Vart visste jag inte, men ipren brukar ju hjälpa åt det mesta.

När jag tillslut hittat den lilla förpackningen med bara två tabletter kvar så rusar jag mot köket för att sedan yra runt bland skåpen för att hitta glasen. I skåpet ovanför diskbänken står där prydligt radat några glas. Så snabbt jag kan plockar jag ner ett av dem men självklart åker ett annat ner i farten och krossas i flera tusen bitar på golvet. Men jag hade fakriskt inte tid att tänka på det nu, så fort fyllde jag glaset som inte krossats med vatten och sprang upp för trappen igen.

Inne på Omars rum låg han där och höll om sitt huvud, om jag inte visste bättre skulle jag tro att han försökte ha sönder det. Jag skyndade mot sängen där han låg och satte mig bredvid han där han låg.

I hänsyn till mig, tror jag, skrek han inte ut sin smärta längre.

Försiktigt strök jag hans arm.

"Omar, shh, vart har du ont? Jag har ipren här om du vill ha" viskar jag, ifall han hade ont i huvudet så ville jag inte göra det värre av att prata högt. Han kollar på mig och nickar som han kniper igen ögonen. Jag räcker honom glaset med vatten och en av ipren-tabletterna som jag hade med mig upp. Han svalde tabletten och la sig sedan ner igen.

Jag stängde ner locker på hans dator som stod öppen och ställde den på nattduksbordet, sedan la jag mig försiktigt ner hos Omar. Han mådde inte bra och jag ville därför inte lämna honom, även om jag nu var en känslokall typ så kunde jag inte lämna honom när han mådde såhär. Någonting var speciellt med Omar. Han var... cool eller nåt. Jag ville inte ha hjäl honom, verkligrn inte.

Jag kollade på hans ansikte, han blundade. Jag förde min hand mot hans hals för att se om han hade somnat. Pulsen var djup och jämn, han sov.

Jag tänkte inte vara mer creepy än vad jag var så jag lät han sova i sängen ensam. Jag reste mig och öppnade locket på hans dator som jag nästan nyss stängt. Inget lösenord, yes.

Jag googlade "Omar Rudberg", det var inte jättemycket som kom upp, det vanliga, hans instagramprofil, en länk till hans facebookpage och sedan lite bilder som han var taggad i.

Ett litet fönster på datorn lös upp och min blick drogs snabbt dit. Någon ringde Omar på FaceTime, utan att tänka mig för så öppnade jag fönstret och tryckte upp samtalet. Som tur var så var datorn så pass öppen att man inte kunde se mig på skärmen.

"Hallå? Omar?" hördes en röst från datorn. Jag kände inte igen rösten och vågade därför svara.

"Ehm, nej Omar sover" svarade jag tyst men ändå så att den okända personen hörde vad jag sa. Jag såg på skärmen hur han nickade.

"Men vem är du då? och varför låter du mig bara stirra på taket?" skrattade personen på andra sidan. jag rörde lite på musplattan så att namnet på personen kom upp.

"Felix Sandman" mumlade jag tyst medan jag läste namnet. Dålig vana jag hade att alltid läsa högt när jag inte bör göra det. Skratt hörs från datorn och jag kommer på mig själv med att mumla hans namn.

"Det är jag det, du då?" skrattar han. Jag rodnar, bra att han inte kan se det. Jag vinklar ner datorskärmen så att Felix kan se mig.

"Jag heter Juli" ler jag och vinkar lite försiktigt. Jag kan se att Felix ler, han vinkar tillbaka. Han var rätt fin den där Felix. Gröna fina ögon, som förmodligen inte bli läskigt blå som Omars blev, tydliga käkben, gulliga smilgropar, inte allt för spetsig näsa, snadfärgat halvlångt hår, tyvärr döljde han mesta dels av frisyren med en keps.

"Du ser inte heller så dålig ut" flinade han. Jag kom på mig själv med att kolla på honom.

"Ehm, va?" frågade jag oförstående. Han skrattade till.

"Ja, asså du spanar ju in mig" förklarade han och blinkade flirtigt med ena ögat. Jag rodnade mer än vad jag redan gjorde.

"Haha, men vart sa du att Omar är?" frågade Felix. Juste, Omar! Jag vände mig om för att se om han mådde bra, det gjorde han, han bara låg där och sov. Det såg väldigt fridfullt ut så jag anar att iprenen han fick hade hjälpt. Jag vände datorn så att Felix kunde se den sovande Omar.

"Han sover" sa jag när jag vände tillbaka datorn. Felix skrattade

"Ja jag kan se det" skrattade han. Jag log.

"Men ville du något speciellt så kan jag säga det till honom sen?" frågade jag och harklade mig.

Felix skakade på huvudet.

"Tänkte bara säga att jag kommer ner imorgon" svarade Felix. Jag nickade. Sen satt jag och Felix och pratade en stund. Han frågade hur jag kände Omar och jag frågade hur han kände honom, vi skrattade mycket och skojade ännu mer. Felix var en rolig kille.

En liten lampa började lysa i hörnet på datorn och det betydde att datorn kommer dö snart. Jag blickade över rummet för att försöka hitta en laddare men tyvärr såg jag ingen.

"Felix den där rymdresan får nog vänta" skrattade jag "Omars dator har rätt lite batteri och kommer snart att dö" fortsatte jag och kollade sorgset på Felix som kollade lika sorgset på mig. Han låssades börja gråta och snyfta till lite.

"Men Romeo, jag lovar att när Mr. Rudberg vaknar så ska jag fråga honom efter en laddare" sa jag väldigt tillgjort och fnissade lite. Detsamma gjorde Felix.

"Okej Julia, men glöm inte bort att du är värdelös" svarade Felix lika tillgjort. Jag fortsatte att sjunga på sången som Felic hade citeratn

"...värdelööös, och illa omtyckt för den du är" sjöng jag. Felix skrattade åt mig och jag hakade på.

"Men Felix nu försvinner du snart" snyftade jag.

"Nej Juli, lämna mig inte.." precis då slocknade datorn. Jag skrattade åt timingen och kollade sedan till Omar.

<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<

OKEEEEJ jag ger er här 1110 ord!!!!!!!!!!!!! Haha hejdå:*