Akaja

Kapitel 9

Kapitel 9

Nu är vi framme där vi ska träna. Det finns ingenting annat här än bara träd! Vi ska säkert träna att klättra...

- Så, jag kommer dela in er i grupper nu. Kom ihåg talet du fick. Nummer ett ska få träna med mig, Nummer två med farfar och nummer tre med gruppens ledare. Uppfattat? Bra!

Han började räkna direkt. Hoppas att jag får ett! Jag vill inte vara med farfar eller med gruppens ledare!

Tiffany fick 3 och Ezra fick 2 och jag ett. Vilken tur! Fast jag hoppades att kunna få vara med dom andra! Men undra vad vi ska göra! Min grupp var den största och vi gick bort mot ett berg och klättrade uppför berget. 

- Så det finns ett paar pinnar och knivar här. Det ni ska göra är att bygga ihop er en båge. Ni har en timme på er! Kör Kör kör!!!

Det var ganska jobbigt att göra båge. Jag kommer ihåg när vi gjorde det på dagis! Fast såklart inte med knivar! Det var lite änklare då.

*En timme senare*

- Så jag är klar nu! Vad ska vi göra nu? Frågade jag.

- Ni ska träna att sjukta. Om ni tittar nerför detta berg ser ni massa blommar! Skjut dom. Gör det om och om igen tills jag säger att ni ska sluta.

På tränningen kännde jag mig som Katniss i Hungerspelen. Men det var ganska kul att skjuta! Men jag föstår inte varför vi ska göra detta?

Efter som stund sa han att vi var klara och att vi skulle gå tillbaka där vi sammlades. När vi kom fram såg jag att Ezra har fått ett ärr i sitt ansikte.

- Vad har du gjort Ezra?!

- Som alla andra. Vi skulle träna.  Fast vi skulle typ gå på varandra...

- Med vadå?

- Ett svärd...

Jag kollade bara chockat på honom och tyckte synd om han. Detta måste ha gjort ganska ont.

- Vart är Tiffany? frågade jag Ezra.

- Hon är där borta med sin grupp. Dom fick inte sprida ut sig.

- Va tysta nu! Och lyssna noga. Sa nån vakt som stog bakom oss helt plötsligt.

- Imorgon  då kommer vi hämta tillbaka James. Han är fången hos kungen. Och vi kan inte bara gå dit med våra vakter som har vapen. Ni måste hjälpa till det var därför ni blev tränade! Sa farfar.

- Men nu kan ni sova! Imorgon förbereder vi oss.

Äntligen kunde vi sova! Men jag vet redan nu att jag knappt kommer kunna somna för jag är så nervös inför imorgon. Varför krig? Varför kan vi inte bara prata med Kungen? Det skulle ju vara så mycket enklare! Och vi är ju hos en annan planet då borde vi vara snälla. Men farfar och dom andra tänker ju inte så...

- Får vi komma in? Frågade Ezra och Tiffany som stog utanför mitt tält som väntade på att få komma in.

- Ja självklart! Svarade jag dom och fixade till mitt hår fort.

- Får vi sova här? Frågade Tiffany.

- Ja det är klart ni får!

- Jag är så sjukt rädd inför imorgon... är inte ni det? Frågade Ezra.

- Ja det är vi...det är liksom som krig! Och tänk om vi inte ses igen?

- Säg inte så Mona! Vi kommer ju ses igen när vi har fått tillbaka James! Sa Tiffany och gav mig en hårdkram. Ingen av oss ville prata så mycket om imorgon, alla var rädda, och alla visste att det fanns en chans att vi inte kommer överleva detta. Jag skulle kunna börja gråta igen! Men jag måste vara stark.