Kapitel 26 "Flaschback-Lina"

221 3 0
                                    

Tidigare:
Hon flinar lätt och rycker sig ur mitt grepp.
Petar mig på näsan och går tillbaka till Omar.
---
15 Oktober
•Lina•
Flaschback:
Jag orkar inte mer.
Allt hat har kommit tillbaka.
Patric har flyttat tillbaka och alla hatar på.
Jag har ingen att prata med.
Albin har gjort slut och Vanessa ignorerar mig för det mesta.
Jag vill inte oroa Lova utan ska bara göra det på en gång.
Jag orkar inte dra ut på det ännu längre.
Jag har skrivit avskedsbrev till min familj, Albin, Lova och Vanessa.
Enligt tabellen på nätet kommer tåget klockan 21:00 ikväll förbi den stora skogen.
Min plan är att bara sitta stilla mitt på rälsen och bli överkörd. Typ.
Det låter kanske hemskt men inte när det är såhär. När man vet att ingenting kommer kunna lösa sig. När allt redan är över. Ingenting skulle kunna bli bra igen. Det är redan förstört. Hela mitt liv är förstört. Jag är en loser. Med ätstörningar och ärr över hela kroppen.
Allt är redan försent.
---
Rälsen började -från helt ingenstans- skaka och jag började gråta ännu mer.
Ska jag verkligen?
Ja det är klart, du kan ju inte ändra dig nu.
Tåget kom i fullfart mot mig och jag la mig ner på spåret.
Det är hemskt att denna chauffören måste vara med om detta men nu är det försent. Jag kan inte ändra mig nu.
Tåget va så nära mig nu att jag såg det i ögonvrån.
Sekunderna efter fylldes hela min kropp av en oemotståndlig smärta.
Jag skrek förtvivlat och shippade efter luft.
Det tog kanske två sekunder innan allt svartnade och jag kände hur mitt hjärta slutade slå.
Detta va väll slutet.
Hejdå världen.
-------------
Ojojojoj, fettkort kapitel 😅
Men jag ville bara att folket skulle veta hur Lina egentligen mådde och så :((

Xoxo Cirka

Han förändrade mitt liv ~F.SKde žijí příběhy. Začni objevovat