The Rose Princess

KAPITEL 9

Min far satt och stirrade på mig. Jag blev lite nervös för att han inte sa någonting, men jag satt rakt och tittade på honom. Han började röra sig i stolen och hosta.

- Alexia vad menar du?

- Du vet exat vad jag menar. Älvorna.

Han tittade på mig igen och visste inte vad han skulle göra.

- Far kom igen nu! Du vet exakt vad jag pratar om!

- Var det därför du ville lära dig Roselle?

Hans röst var stark och mörk och lite arg.

- Nej absolut inte. Det var bara ett sammanträffande.

Jag såg att han inte var helt övertygad.

- Ta inte kontakt med dem okej.

- Va!?

Han reste sig upp och sedan var han ute. Jag sjunkte ner i stolen och suckade.

" Det gick inte denna gången, men jag ger inte upp!"
Jag öppnade dörren till Sebastians kontor och gick fram till honom.

- kan du berätta något för mig?

- Vad vill ni veta Miss Alexia?
Jag väntade en stund. Sebastian tittade noggrant på mig och väntade
tålmodigt.

- Är det sant att det är älvorna som ska styra RoseLand?

Han datt tyst och vände sig om och började arbeta med sina papper igen. Jag visste det. Han ville inte berätta något.
Min säng var redo att lägga sig i. Städerskorna hade varit där alldeles nyss och bäddat upp den. Jag slängde mig och hamnade på magen. Mitt huvud var ner stoppar i kudden och jag kände något hårt. Min hand fördes under kudden och jag kände något hårt. Jag drog fram den och såg den gröna boken.

Jag slängde upp de stora dörrarna till biblioteket och Lilja tittade på mig. Hon stod böjd över alla gamla böcker.

- Hejsan Prinsessan behöver ni hjälp?
Jag gick fram till henne och tog hennes hand.

- Har ni böcker om när RoseLand grundades och dess historia?

Hon log och jag förstod att hon visste att jag skulle fråga det. Hon tog fram en gammal bok och slog upp den. Rök och damm kom från boken och vi båda hostade så mycket att våra ansikten blev röda. Jag tittade ner i boken och såg absolut ingenting. Jag tittade upp mot Lilja och hon bara log.

- haha... Lilja jag vill inte göra dig
besviken men... Det står inget.

Lilja skrattade och jag bara kände mig förvirrad. Varför skrattade hon.

- Prinsessan min. Den sim inte tror på sanningen kan inte läsa det.

Jag tittade frågande på henne. Hon lede mig ut från biblioteket och stängde dörrarna efter mig. Jag hick tillbaka till mitt rum och lade boken bredvid den gröna boken på skrivbordet. Sängen var uppbäddad så jag slängde mig i den och somnade direkt.
~ Alexia's dröm ~
- Alexia tror du inte på mig.
Jag titta på min far som hade en sorgsen min i ansiktet. En hand lade på min axel och jag tittade bakåt och såg älvkungen.
- Dut Lo Fiu R So Guer. ( tror du inte på mig heller?)
Han hade också en sorgsen min i ansiktet.
Pilar och skott kom från alla håll. Jag var svag och visste inte vad jag skulle göra. Vem skulle styra över RoseLand?
~ Drömmen slut ~
Helt kallsvettig var jag när jag vaknade. Jag tittade ut och såg att solen sken. Det knackade på dörren och Ahmon kom in. Han tittade på mig den dörröppningen.
- God morgon prinsessan
Jag himlade med ögonen.
- Kan du aldrig komma när jag inte har vaknat eller ligger i sängen.
Han log.
- Man vet väl aldrig vad som kan hända.
Jag tog tag i en av kuddarna och kastade den mot honom men han hann stänga och hå innan den slog honom. Jag reste mig upp ur sängen och tog på mig en klänning. Böckerna på byrån var kvar och jag bara tittade ner på dem. Jag strök min hand över boken om historien om RoseLand och jag tänkte på drömmen. Sedan slog det mig. Jag tänkte på vad Lilja hade sagt till mig.
" Du måste tro på sanningen om du ska kunna se och läsa"
Jag lade mina båda händer på boken och andades djupt.
- Det finns ingen sanning att tro på för de själva vet inget om sanningen.
Boken började få färg och framsidan av boken fick en skrift och det stod.
" Sanningen och Historia om RoseLand"

Hoppas ni gillar detta kapitel. Har jobbat på det väldigt länge och en del saker kan låta konstiga, men i nästa kapitel kommer det hända så mycket så ni bör skriva upp på ett papper vad som har hänt hittills för nu ska jag försöka få ut ett kapitel i veckan.
Ses och hoppas ni gillar det
BelllaChan❤️🌟