illusion | o.e

Kapitel 8

// Oscar //

Det irriterande pipandet ifrån mitt larm på mobilen ekade genom rummet och fick mig att vakna.
Jag drog sömnigt händerna genom ansiktet och tog upp min mobil, snoozade och la sedan tillbaka huvudet på kudden.
Men fem minuter senare ekade det jobbiga ljudet igenom rummet och jag stängde av det, drog bort täcket och gick mot min garderob som stod framför min säng.
Jag tog fram rena underkläder, ett par jeans och en tjocktröja, behövde jag duscha?
Nej, det gjorde jag igårkväll.
Jag bytte om och satte mig sedan på sängen, klockan var 06:22, jag skulle till tunnelbanan om en timme? Vad skulle man göra under tiden?
Jag antog att mina föräldrar sov, så jag smög ner för trappan, in i köket och som jag trott, så var det tomt.

Fyrtiofem minuter senare hade jag borstat tänderna, fixat håret, tagit på mig skor, jacka och mössa.
Jag stoppade ner mobilen i bakfickan, hörlurarna i högra jackfickan och drog åt mig ryggsäcken.
Jag klev ut i kylan och började min väg mot tunnelbanorna.

Något inom mig hoppades på att Crystal skulle vara där, att hon av någon anledning skulle ta samma som jag idag.
Men jag visste att hon inte skulle det.
Det enda bra med detta var att Ogge i alla fall gick i samma skola, inte samma klass, men han gick i samma skola.
Tre gånger i veckan hade vi matte ihop, våra klasser var alltid tillsammans, ingen anledning.
Sen vid lunch träffades vi alltid, eftersom att alla klasser hade lunch samtidigt.

Jag gick ner för trapporna och kände lättnaden när det i princip bara var jag här.
Den jag skulle med kom om sju minuter, så det var väl bara att vänta.

"Tja Oscar!" Jag kollade upp men såg ingen. Det lät precis som Felix.
Jag skrattade åt mig själv och skakade på huvudet.
Jag var nog bara trött.
Men plötsligt satte sig någon bredvid mig och det var ingen mindre än Felix.
"Jag sa ju hej, såg du mig inte?" Sa han och skrattade.
"Jo, jag hörde, men jag såg ingen. Var inte du utomlands?" Jag var förvirrad.
"Jo, men jag kom hem igår."
"Jaha, jag trodde du skulle vara där längre...?" Han suckade.
"Ja, det var planerat så, men efter ett antal misstag var vi tvungna att resa hem tidigare." Jag nickade osäkert.

En timme senare satt jag i skolbänken, inte exalterad på något vis. Jag suckade och kladdade lite i min mattebok medan min mattelärare gick igenom vad vi skulle göra.
"Oscar, kan du svaret?" Jag ryckte till. "Va? Svar på vad då?" Några skrattade inte, men jag kunde inte göra något annat än att skratta lite jag med, om det gällde någon annan så hade jag ju också skrattat.
"32 gånger 251, kan du svaret?" Jag tänkte lite snabbt. "8032." Sa jag efter att jag räknat lite snabbt i huvudet.
Ibland var det bra att kunna huvudräkning.

-

"Oscar!" Ogge la sin hand på min axel och även om jag visste att det varit han så hade jag hoppat till.
"Hej, Ogge." Sa jag och skrattade lite åt min reaktion.
"Hörde du att Felix var tillbaka? Skulle inte han vara borta i minst en vecka till?" Jag nickade.
"Jo, jag mötte honom imorse vid tunnelbanan, men jag frågade varför och han sa bara att efter ett antal misstag var dom tvungna att åka hem, eller något." Förklarade jag och han nickade.

"Rätt nice ändå när vi ska ha matte sen." Jag höjde på ögonbrynen och tog lite av den inte så värst goda köttfärssåsen.
"Du? Nice? Matte?" Han skattade och skakade på huvudet.
"Aja, by the way har du hört något från Crystal?" Nu var det min tur att skaka på huvudet.
"Nope, men jag hoppas vi kan ses i veckan."
"Vi ska ju till danssalen sen, fråga om hon och hennes kompis vill hänga med! Jag har glömt namnet..."
"Menar du Eira?" Han nickade.
"Varför inte." Sa jag sedan.

-------------------------

ÄNTLIGEN EN UPDATE YAY