(tror jag av misstag raderat en bit av första delen i detta kapitel men orkar inte skriva tillbaka haha)
//Crystal//
Oscars blick mötte min och jag kände direkt hur nervositeten steg inom mig.
Egentligen borde jag inte känna mig nervös.Han log snett mot mig och jag blev lite lättad, så jag log lite tillbaka.
"Förlåt för att jag kysste dig sådär." Sa han när han satt sig bredvid mig.
Jag log igen. "Det är lugnt Oscar, ska jag vara ärlig så ogillade jag det inte." Han log och skrattade lite lätt.
"Inte jag heller." Sa han och vände sig mot mig.-----------
"Eira, jag...jag tror jag gillar Oscar...verkligen, gillar honom." Eiras ögon lös upp efter att meningen blivit sagd.
"Crystal, vet du hur länge sedan det var sen du gillade någon?" Hon la sina händer på mina axlar och jag höjde på ena ögonbrynet.
"Nej...?" Hon skrattade.
"Sexton år sedan, du har aldrig gillat någon på det sättet förut." Efter att hon sagt det kändes det konstigt. Hade jag inte?
"Du skämtar, du minns väl Johan? I trean?" Sa jag osäkert och pillade lite på tröjärmen.
"Johan? Honom var du aldrig kär i-"
"Hallå, jag sa aldrig att jag var KÄR i Oscar..." Avbröt jag henne med.
"Men det är du, och vet du vad?" Jag skakade på huvudet. "Han tycker om dig också, han tycker om dig mer än vad du tycker om honom, och det har fått dig på fall, inte sant?" Jag kollade förvirrat på henne."Jag vet inte...?" Hon skakade på huvudet. "Det ÄR därför du har fallit för honom, han bryr sig om dig, som när du ramlade på tunnelbanan, han var den första som reagerade, och jag tror nog inte att tyckte det var så illa med den dör kyssen heller." Jag bet mig i läppen och kollade på henne.
"Du...du har nog rätt." Hon log stolt och kastade bak håret samtidigt som hon sa "I know."
"Men jag tänkte berätta så fort jag kom hit, men du fick mig på andra tankar..."Eira gav mig en fundersam blick.
"Vi kysstes. Igen. På samma ställe." Sa jag och plötsligt kände jag hur kinderna hettade till.
"Åh, du rodnar ju!" Eira la sina händer på mina kinder och fnittrade till.
"Du skulle sagt det med en gång, eftersom att killarna ska komma hit imorgon så blir det ju inte pinsamt emellan dig och Oscar!""Vilken tid ska dom komma? Jag mötte Ogge förut och sa att jag skulle smsa tiden." Eira funderade.
"Vad sägs som att dom kommer vid fyra, du kan komma hit tidigare så kan vi fixa, och så får dom gå hem när dom vill, och dom får sova över om det vore så, mina föräldrar ska till mormor och morfar tidigt imorgon och kommer hem sent på söndag, let's have a sleepover!"-------------------------------
Morgondagen började inte så speciellt, det hade blivit så sent så jag hade stannat hos Eira den natten, dock så behövde jag ta mig hem så jag kunde fräscha till mig innan det var dags att komma tillbaka hit och sova här ännu en natt.
Klockan var runt elva på morgonen och Eira sov fortfarande, jag ville komma hem ganska tidigt så att jag inte skulle behöva stressa senare så jag skrev en lapp och la den på hennes mobil, jag gick mot hallen och tog på mig skor och jacka innan jag - fortfarande sömnig - gick ner för trapporna och ut till luften. Det snöade lätt och jag skyndade genom trottoarerna på vägen till tunnelbanorna, Espresso House var på andra sidan gatan och jag funderade snabbt på om jag skulle köpa något eftersom att jag skippat frukosten, men lika snabbt som jag kommit på tanken så försvann dig och jag skyndade mig ner för de snötäckta trapporna och möttes snart av en ljummen luft.Kvällen innan hade jag meddelat Ogge att vi skulle vara hos Eira vid fyra, jag hade även skickat med adressen då jag antog att han inte visste den. Han hade troligtvis spridit de vidare till Oscar, Omar och Felix antog jag.
Jag huttrade till, även om jag inte frös längre.
För en gångs skull var jag inte ensam med att vänta, jag satt på samma ställe som vanligt, men några bänkar bort satt en yngre kille, alltså yngre än mig själv, och en bit bort stod det en äldre kvinna, hon såg ut att vara runt 35-års åldern, jag suckade och blickade ner mot mina slitna skor, egentligen hade jag behövt nya för snart tre månader men fattig som jag var hade jag inte råd att köpa.Nej, jag var inte fattig, jag slösade bara pengar på annat onödigt.
Tunnelbanan for in och ett tjejgäng klev ut skrattandes, jag reste mig tröttsamt och gick in i tunnelbanevagnen, klockan var kvart över elva men ändå var det nästan fullsatt i hela tunnelbanan.
Jag satte mig osäkert mittemot en äldre man som var fast i sin mobil, som i princip alla andra som satt runtomkring.
Jag lutade huvudet mot fönsterrutan och snart började vi åka.-
Lite mer än en halvtimme senare klev jag av och gick den femton minuter långa promenaden till vårat hus. Det hade slutat snöa, men det såg ut som att ingen gått här ännu på morgonen så jag fick kliva igenom den ganska höga snön som antagligen skapats under natten.
När man var yngre blev man oftast glad av att se sitt hem, du vet? Jag kände just då och där att jag ville vara någon annanstans."Crystal!" Mamma log mot mig när jag klivit in i hallen, som vanligt var vårat hus några enstaka grader för kallt.
"Hej mamma." Sa jag, känslolöst. Jag var inte arg eller något, men ni vet när man bara inte har lust att vara trevlig, tror nog att vi alla haft den känslan.
"Trött?" Jag nickade och hängde jackan på en av krokarna och förde mig själv sedan mot trappan och sedan till mitt rum.Sängen obäddad, smutkläderna i en högliknande sak på golvet och gardinerna var fördragna. Jag drog undan dom och mötte mig själv sedan i spegeln jag hade på baksidan av dörren.
(A/N: alltså när dörren är stängd så ser man sig själv från Crystals rum if you know what I mean)
Jag såg förstörd ut, varför såg jag förstörd ut? Visst, jag var trött och så, men ingenting dåligt hade ju hänt? Jag såg ut som att jag varit med om någonting hemskt som fått mig att gråta i flera timmar. Usch, jag suckade och la mig i den obbädade sängen.
Klockan var strax efter tolv, jag behövde inte stressa direkt.---------------------------------------------------------------
vet inte vad jag tycker men aa, i nästa kapitel tänker jag att födelsedagsfirandet ska vara, rösta o kommentera så blir jag glad och motiverad byeee :))
YOU ARE READING
illusion | o.e
Fanfiction❝tell me you believe in love, it's not an illusion to me❞ All Rights Reserved © holyenestad // swedish / svensk //