Du fattar

115 3 0
                                    

LISAS POV
Jag går ut mitt och Omars rum, killarna är inte kvar i huset längre. Dom skulle träna på lite volter, dom som i dom fyra. Vafan Lisa, sluta vara så svartsjuk, han är ju fortfarande din bästa vän. Han umgås bara lite mer med dom. Jag sätter mig i soffan, jag bara sitter där för vad kan man göra? Jag tar upp mobilen och letar på Moa bland kontakter, jag trycker på ring, fem signaler går fram innan hon svarar. "Tjena Liss" säger hon överlyckligt. "Men tjenare Mo, är du kär?" Säger jag för hon brukar vara överlycklig då. "Ja, visste du att det finns sjukt snygga killar i Spanien" säger hon och skrattar. "Ja, jag brukar ju åka dit med Omar ibland" säger jag och skrattar. "Vad heter han?" Säger jag och fnittrar högt. "Noah" säger hon drömlikt. "När blir han din?" Säger jag och vickar på ögonbrynen även fast hon inte ser det. "Kanske imorgon" säger hon glatt. "Men nu ska inte jag prata om Noah, ville du något?" Säger hon, hon förstår att jag vill prata om något som hänt. "Jag saknar honom" säger jag tyst. "Omar?" Frågar hon, är inte det självklart? "Ja" säger jag, hon blir tyst en stund. "Men han älskar dig och du kommer alltid vara hans bästa vän" säger hon, men hur länge till? "Men han är så mycket med dom" säger jag och suckar. "Men jag är ganska säker på att dom frågar om du vill hänga med" säger hon. "Ja, men jag skulle ändå bara få sitta där och titta på" säger jag, för det skulle säkert bli så.

FELIX POV
"Ja, men jag skulle ändå bara få sitta där och titta på" hör jag Lisa säga, jag gick upp lite tidigare än dom andra, dom hade några dom behövde öva på. "Nu är han orolig också, det är ju liksom inget" säger hon och suckar. "Ja men att jag saknar honom är liksom inte ens värt att berätta" säger hon tyst. "Okej, jag ska försöka, jag ringer dig sen" säger hon och lägger på. "Så det var det" säger jag och går in i vardagsrummet, hon tittar förvånat på mig innan hon lägger ansiktet i händerna. Jag går och sätter mig bredvid henne, om skulle tänkt efter lite så kanske man skulle fattat. "Du vet att bara för att ni inte umgås lika mycket som förut så betyder det inte att han inte älskar dig" säger jag och hon tittar på mig. "Jag vet, men det har alltid varit vi, så mycket som vi umgicks på en dag umgås vi nu på en vecka. När vi väl träffas är allt han kan prata om är er och hur kul det är med bandet. Det är klart jag är glad för hans skull, han får leva sin dröm. Men jag vill inte bli glömd på vägen" säger hon tyst och en tår rinner ner för hennes kind. "Du kommer inte bli glömd, han kommer alltid älska dig. Vi kanske är lite mer med honom här om man tänker efter, men vi vill ju att du också ska vara med" säger jag och ler lite, hon ler tillbaka och nickar. "Men Felix, säg inget till honom" säger hon och jag nickar.

LISAS POV
"Du gillar oss inte så mycket va" säger han tyst. "Ni är väll coola, men när ni är så mycket med Omar så... du fattar" säger jag så tyst att man inte skulle höra om man var tre meter bort. "Jag fattar, men jag kan försöka se till att du hänger med lite mer" säger han och ler. "Tack" säger jag och ler tillbaka, Felix kanske inte är som jag trodde. Men det här betyder inte att jag gillar dom för det gör jag inte, jag bara inte gillar dom lite mindre.

Jag slår upp ögonen, jag måste somnat, på FELIX axel. Bra gjort Lisa, bra gjort. "Lisa kan du gå och köpa godis till mig" säger Omar och flinar. "Kommer aldrig att hända" säger jag och gäspar. "Tror du ja" säger han och ler, jag bara himlar med ögonen. "Vad pratar ni om?" Säger Felix som lagt ner mobilen. "Inget" säger Omar och flinar, jag bara skakar på huvudet, för att jag skulle bli kär i Felix, nej glöm det.

Hat och kärlekWhere stories live. Discover now