Hat och kärlek

Sanning

LISAS POV
Det har gått två veckor och jag känner mig inte alls utanför längre och jag har inget emot dom längre. Dom var inte vad jag trott, jag måste sluta att döma människor så fort. "Du verkar må bättre nu, kan du berätta vad det var?" Säger Omar och petar på mig, allas blickar vänds till mig eftersom det bara är Felix som vet. "Jag bara saknade dig" säger jag och tittar på Omar, han tittar lite frågande på mig. "Seriöst måste jag förklara" säger jag och han nickar. "Nej men alltså, vi var ju alltid förut men sen kom dom in och när vi väl var tillsammans så pratade du bara om dom. Men det är lugnt nu" säger jag och ler mot killarna eftersom jag sa att jag inte gillade dom så mycket. Dom ler tillbaka, dom förstår ju vad jag menar. "Förlåt det var..." börjar Omar men jag avbryter honom. "Det är lugnt sa jag" han nickar lite och ger mig en kram. "Finns det någon Cola kvar?" Frågar Ogge, Omar skakar på huvudet. "Men det är Lisas och Felix tur att handla" säger Oscar och ler, både jag och Felix suckar men ställer oss upp.

Det är inte så långt dit så vi kan gå. Felix lägger sin arm över min axel, jag känner hur det pirrar i min mage men jag gillar det. Här går jag med Felix arm över min axel, jag som hatade honom förut. Han är faktiskt riktigt cool, och snygg och hans leende, jag älskar det. Nej Lisa, NEJ, inte bli kär nu. Jag kommer inte bli, jag är redan, fan. Omar har rätt som alltid, men var han tvungen att ha rätt om det här. "Vad tänker du på?" Frågar Felix och ler sådär som bara han kan, sluta tänka så Lisa, SLUTA. "Ehm... på hur det går för min kompis och killen hon gillar" säger jag för aldrig att han ska få veta något. "Jo juste, efter lovet kanske du har lust att träffa min flickvän, hon är lika gammal som dig också" säger han och ler, FLICKVÄN? Har han en flickvän? "Ja det vill jag gärna" säger jag och ler, inuti sprack just mitt hjärta. "Varför tjatar inte killarna om det?" Frågar jag för dom verkar alltid vara nyfikna på sånt. "Dom vet inget" säger han och ler lite. "Varför inte det?" Säger jag nyfiket. "För att det är Oscars X" säger han tyst. "Men han bryr sig säkert inte, jag tycker att du ska berätta" säger jag och ler. Han nickar lite osäkert till svar.

OGGES POV
Vi sitter i soffan, Felix och Lisa har precis plockat in det dom handlat. Dom kommer och sätter sig hos oss. "Killar, Felix vill berätta något" säger hon och nickar uppmuntrande åt honom. "Jag har skaffat tjej, för en månad sen" säger han och ler, varför har han inte sagt något? "Vem?" Säger Omar nyfiket. "Ehm... Julia" säger han lite osäkert, därför har han inte sagt något. Oscar reser sig upp och går ut genom dörren. "Ska jag?" Frågar jag och nickar mot dörren där Oscar gick ut. "Får jag?" Säger Lisa lite osäkert, Omar nickar och hon börjar gå efter honom.

LISAS POV
Jag ser Oscar en bit bort och springer ikapp honom. "Kom" säger jag och drar med honom till ett ställe dit jag brukar gå när jag vill vara ifred. "Har du inte släppt henne?" Frågar jag lite osäkert. "Jo nu har jag det men inte för en månad sen, Felix är killen hon dumpa mig för" säger han och skakar på huvudet. "Mm, är väll inte häller överlycklig" säger jag och han tittar på mig. "Jag gillar honom" säger jag tyst. "Hur länge har du gjort det?" Frågar han nyfiket. "Sen han visade sig vara bättre än jag trodde men jag erkände det för mig själv idag precis innan han berättade för mig" säger jag och suckar. "Han kommer bli kär i dig, tro mig" säger han och ler. "Hur kan du veta det?" Säger jag och känner lite hopp. "Jag vet bara, det kommer troligtvis bli problem" säger han och let, problem? Jag tittar frågande på honom. "Du kommer förstå" säger hon och ler, jag nickar lite osäkert men ler tillbaka. "Mår du bra?" Frågar jag för det är ju meningen att jag ska muntra upp honom, inte tvärt om. "Ja, du?" Säger han och reser sig upp, jag nickar till svar och vi börjar gå tillbaka. "Säg inte till NÅGON" säger jag och skrattar. "Du har slagit vad med Omar, ellerhur" säger han och skrattar. "Ja och jag klarar inte av att leva utan godis i en månad" säger jag och ler han bara rufsar mig i håret. Jag blänger på honom men mitt leende kommer ändå fram.