Äventyren

Del 10

{Oscars perspektiv}
Vi såg en dörr och när vi kom närmare såg vi att det var ett hus. "Ska vi knacka på?" Frågade Ella när vi stod utanför dörren. Innan någon hann svara knackade Omar på. "Men vad gör du" sa vi andra i kör. "Nån måste ju göra det" sa Omar med lite attityd i sin röst.

Ingen så vi testade att öppna den. Handtaget satt lite löst. Det såg ut som om någon hade brutit sig in, men vem?.
När vi kom in var det blåa tapeter och trägolv överallt.
"Vad var det?" frågade Felicia och kollade ner på golvet. "Jag hörde inget" sa Ella.

Det hördes ett skrik och nu hörde alla det, skriket kom nerifrån. Omar började följa efter skriket. "Jag vågar inte gå dit" hörde jag Ella säga till Felicia. "Det är nog inget farligt" försökte Felicia övertala Ella och till sist gick Ella med på att följa med.

Vi gick efter rösten tills vi kom till en dörr. "Jag antar att skriket kommer här ifrån" sa Omar som om han ville ha ett godkännande av oss innan han öppnar dörren. Jag bara nickade och han öppnade dörren.

Det var kolsvart och man kunde inte se någonting. Det var en trappa som ledde ner åt. Jag tog upp en ficklampa som låg i min ryggsäck och tände den, det blev ett tillräckligt starkt ljust för att kunna se något.

Vi började gå ner åt och kom till sist fram till platt mark. Jag trängde mig före dom andra och stod nu längst fram. "Där" sa jag och pekade på någon i mörkret. Vi gick fram och såg att det var en kille i 17 års åldern som låg avsvimmad på marken.

Han var blodig i ansiktet och hade ett hack i armen så det blödde. Det var blåmärken på hans armar och det var blod på marken. Det var en hemsk syn. Alla såg chockade ut förutom den avsvimmade killen. "Jag är rädd" sa till slut Felicia. "Jag med" sa Ella med en skräckslagen blick.