AMARA

SEX

AMARAS PERSPEKTIV

Jag hoppar in i Killians bil tillsammans med honom och säger min adress. Jag somnar till i bilen och innan jag vet ordet av det så är vi framme vid min lägenhet.

"Vilket lägenhets nummer har du?" frågar Killian mig och jag slumrar fram mitt nummer. Varför vill han veta det?

Från ingenstans så känner jag hur jag lyfts ut ur bilen och hur han börjar bära mig mot lägenheten.

"Du, du vet om att jag kan gå själv va? Jag har två långa ben som gör det åt mig." flummar jag fram och dinglar lite med fötterna. Han börjar skratta och jag känner hur han lätt skakar på huvudet.

"Jag vet, jag vet." svarar han och bär in mig i min lägenhet. Han lägger ner mig i min säng och jag pustar lätt ut.

Åh vad jag älskar min säng. Kära, kära säng. Det tar inte många sekunder innan jag somnar.

➰➰➰

"Sa inte jag till dig att detta skulle vara städat innan jag kom hem?!" skriker han argt på mig och slår näven i köksbordet.

"Jo, förlåt. Men jag behövde städa sovrummet också och laga mat." försöker jag förklara. I hopp om att inte bli slängd i garderoben ikväll.

Jag tittar ner på röran som han gjorde i köket imorse innan han åkte till jobbet. Han blev arg för att jag inte hade köpt hans favoritflingor eftersom att de var slut i affären, så han rev ner all mat tillsammans med glas och tallrikar jag hade ställt fram till honom på golvet.

"Du är helt jävla värdelös! Hur fan kan du leva med dig själv?!" skriker han på mig och tar snabba steg mot mig innan han lägger handen runt min hals och smäller upp mig mot väggen.

"Nej, snälla! Snälla sluta!" skriker jag och han trycker hårdare runt min hals.

"Förlåt! Förlåt! Jag ska bättra mig!"

Jag vaknar upp med ett ryck och sätter mig snabbt upp i sängen medans jag hyperventilerar. Killian har redan åkt och jag ser att klockan är 05;49.

Huvudet dunkar och min kropp är helt slutkörd. Jag ställer mig sakta upp från sängen och börjar gå mot mitt kök för att dricka ett glas med cola.

Plötsligt lägger jag märke till en lapp som ligger på min köksbänk som Killian har skrivit, där hans nummer står.

Varför i hela friden skulle han ge mig sitt nummer?

➰➰➰

"Jag har aldrig varit såhär bakis i hela mitt liv." klagar jag till Lizzy medans vi sitter och fikar tillsammans senare på dagen.

"Vi kommer aldrig dricka igen." klagar även hon fram. Vi blir tysta en stund och bara sitter och tittar ner på vårat fika.

"Så, vad gör du näst nästa helg?" frågar hon och smuttar lite på sitt kaffe.

"Inget speciellt, hurså?" svarar jag och tar en klunk av min cappuccino. Hon nickar lätt och dricker lite till av sitt kaffe innan hon svarar.

"Det är tydligen någon slags rikemans fest som Killian, Dalton och Bryan ska gå på, och eftersom Dalton ska gå så frågade han om jag ville följa med och jag tänkte om du kanske också ville följa med?" svarar hon och jag nickar lite lätt och tar in informationen.