Kapitel 15 - Ibland får vuxna komma till ens hus helt dyngraka

101 5 6
                                    

----------Två timmar tidigare----------

Felix och Ogge var tvungna att avsluta sin deep talk-stund abrupt när Ogges mobil ringde. När han svarade vidgades hans ögon och berättade sedan att det var sjukhuset angående Oscar. Dock sa han inte vad det var de ville utan tackade för sig och sprang till parkeringen. Det var också då Felix insåg hur mycket han faktiskt ätit. Tankar om att gå till gymmet svepte förbi men han kände att det var lika bra att gå hem och vila istället.

 Daffs POV

Hallen är överbelamdrad med skor och kepsar som om livets mening kretsade kring de två sakerna. Precis som i vanliga hem är de vita väggarna dekorerade med fotografier på gamla skolfoton och minnesvärda sommarögonblick. En bild på Cecilia som springer ner till en strand får störst plats av alla. Hybris mån tro? Det slår mig hur lite jag egentligen varit hemma hos grabbarna. Fast å andra sidan vore det väl märkligt om jag kom helt out of the blue med kex och lust att titta på Sommar med Ernst eller med vodka och vilja gråta ut mina problem till tonerna av Håkan Hellström? Ja, sånt som vuxna gör när de är och hälsar på hos varandra. Hur som haver står jag nu här i familjen Sandmans hall utan någon välkomstdrink med röda bär (OBS om ni fattar denna referens bjuder jag er på knark nästa gång vi ses). Med högljudda steg tar jag mig fram till trädgården där jag hör hip hop spelas. Säkert Herman som inte har någonting bättre att göra. På en badhandduk ligger han - näck - och jobbar på sin bränna. Bredvid honom ligger en oöppnad tub med solskyddskräm.

- Men Herman, du vet ju att man kan få cancer av solljus! Ingen respons. Eftersom jag är den goda människa jag är tar jag mig friheten att smörja in hans rygg med solkräm, långsamt och noggrant. Han säger fortfarande ingenting. Jag slår honom på huvudet men han reagerar ändå inte. Äsch, jag kan väl fortsätta.

Felix POV

När jag kommer fram till huset ser jag att ytterdörren är vidöppen. Ett uns av panik kastar sig över mig innan jag intalar mig själv att det antagligen bara är en vän till mig. De brukar bjuda in sig själva lite hur som helst. Yes, det var som jag trodde. Framför mig ligger Daffs Vans slarvigt avslängda. Men han brukar ju alltid ringa om han vill berätta något? Åh nej, han kanske har kommit dyngrak med sina jävla kärleksdilemman igen?

Det var en tropisk natt den natten. Klockan var runt 03:00. Jag och några vänner satt uppe och spelade FIFA som de 13-åriga nördar vi var. Nu är vi i alla fall lite äldre nördar! Fredrik var hela tiden nära på att skjuta mål men jag hann alltid sparka till honom innan han kunde hota min förstaplats. I början grinade han om att det var orättvist. "Livet är orättvist" svarade jag stenkallt medan jag förde Neymar närmare hans mål. Efter min tolfte vinst tyckte vi att en nattmacka hade suttit fint så vi riktade in oss mot köket. Max ville steka omeletter, Fredrik ville ha en smoothie och jag ville ha det som en nattMACKA innebär. Det slutade med att vi satt där , sura, och åt lite för gammal blåbärssoppa med grädde. Men som Per Gessle en gång sade så är allt det vackra kort, för vem stormade in i huset med rinnande mascara över hela ansiktet och en rödvins-BIB  (bag in box) i händerna? Ni gissade rätt! Ingen mindre än en totalt förstörd David Kjellström stod framför oss ikädd skjorta och kavaj från Gucci. Byxorna hade han nog slängt i någon soptunna på vägen dit för han hade bara sina boxers och strumpor på sin undre halva av kroppen. Med gråten upp i halsen försökte han berätta varför han var där "Ka-ha-tja är le-he-he-sb-isk" och bröt ut i stortjut. Fredde hämtade ett par mjukisar, Max fick sätta på hans depplista på Spotify och jag fick som vanligt ta det svåratse - att faktiskt trösta och lyssna. Den resterande natten varvades av skriksång till Celine Dions I Will Always Love You, snyftande, snytande, knappt hörbara ord från Daffs sida och klappar på ryggen från de andras sida. Då och då halsade han vin från sin BIB, som plåster på såren som Katja ristat in i hans hjärta. Senare bad han oss att läsa från hans favorit bokserie - Torka Aldrig Tårar Utan Hanskar, Del 1 Kärleken, Del 2 Sjukdomen och till sist Del 3 Döden. Han grät mer och mer för varje blad vi läste klart men i efterhand har han sagt att det var skönt att bara få gråta ut tills den salta vätskan dissolverat. Klockan 08:27 somnade han på vardagsrumsmattan tillsammans med Herman - som lagt sig som en hund vid hans fötter - och sussade X antal timmar. Killarna kände att det inte var någon idé att gå och lägga sig vid den tiden. Man måste ju hålla ett bra sovschema. Max och Fredrik gick hem ihop, förvirrade och en aning skrämda. Aldrig skulle de glömma denna natt. Men de fick i alla fall en kul historia att berätta för barnbarnen.

Måtte inte något liknande hända igen... Då kan jag lika gärna be Daff att bli gay och ge upp när det kommer till heterosexuella kärleksrelationer. Nej, jag ber till Gud, låt det vara något annat.

Och det var det också.

Förbjuden Kärlek - F.s.حيث تعيش القصص. اكتشف الآن