Förbjuden Kärlek - F.s.

Kapitel 10 - Självmord på ICA Maxi

Davids POV

Jag ser mig nervöst omkring. Per är sur nu igen, men det var ju inte mitt fel att jag inte kunde komma i tid. Han sa att han skulle befinna sig i affären och vänta på mig så det är bara att leta. Så fort jag går in hoppar ICA-Stig fram med två champagneglas på huvudet.

- Nämen hejsan! Vad kul att du är här hos oss, det var alldeles för länge sedan. Vill du ha något att dricka?

Jag skakar trött på huvudet och lunkar snabbt förbi Stig som ser besviken ut. Vanligtvis tackar jag aldrig nej till alkohol men nu är det bråttom.

- IGGA MIG DÅ!!! Bara kasta iväg vår vänskap, gör det du! Suckandes vänder jag mig om.

- Överreagera lagom. Vi får ta drinken en annan gång. Stig lyser upp lite granna fastän han gör sitt bästa för att dölja det. Jag fortsätter att lunka runt i butiken utan att veta vart jag ska. Per är så upprörd så han tänker nog inte berätta var han befinner sig. Det kanske tar flera timmar, jag kanske blir inlåst här med dem, och då kommer jag inte kunna hitta dem heller. Efter stängningsdags släcks alla lysen och då går det ju inte att leta. I så fall får jag leta reda på chipsen och äta tills jag spyr. En vanlig måndagsförmiddag med andra ord. Var skulle jag gömma mig om jag var Per Gessle och just hade kidnappat tre oskyldiga liv? Bland knivarna, förstås! Jag beger mig till köksavdelningen. Det är egentligen helt otroligt så mycket det finns här på ICA Maxi. Vissa mataffärer har ju bara mat, men inte ICA Maxi inte, det är som butikernas Håkan Hellström. Självklart har jag också ICA Maxis kartapp så man vet exakt vart man ska gå. Få se.... Höger, höger, sväng andra höger i rondellen, förbi fiskdisken och rakt fram 246 meter. Svett rinner ner från röven. Huh, vilket pass! Då kan jag nog unna mig en riktig suparkväll inatt. Om jag kommer härifrån innan dess, så att säga.

- AAAAHH!! VAFAN HÅLLER DU PÅ MED STIG????

Han står där bland köksredskapen, knivar ligger ute ur sina förpackningar, den grövsta av dem alla håller han i handen. Vänster om honom står ett kamerateam. Ska de filma när han begår självmord?Han tittar inte ens åt mig. Måste tänka snabbt nu. Göra något oväntat!

- GÖR DET INTE STIG, JAG MÅSTE JU VATTNA MINA LILJEKONVALJER!!! Då suckar kameramannen högt och irriterande.

- Ursäkta, men vem tror du att du är? Vi filmar nästa veckas ICA-reklam. Om du vill delta i inspelningen får du söka till en casting precis som alla andra. Jag ger Stig en menande blick som han snabbt uppfattar.

- Ehm, det är faktiskt så att... eh... Jag bjöd in David att vara med på inspelningen. Han är nämligen en rätt bra skådis. Var det den bästa lögnen han kunde komma på? Jag är verkligen omringad av idioter. Teamet granskar mig från topp till tå, nickar gillandes. Jag känner att det kokar inom mig. Står de där och dömer mitt utseende?

- Guys, jag är inget sexobjekt om ni trodde det, fräser jag spydigt till. Låga mummel sprids mellan männen, ord som "hade tänkt betala" och "fan också" är det enda mina öron kan höra. Jaja, att någon skulle vilja betala för min kropp är alltid mysigt att veta. jag fortsäter att prata: Alltså, mina enda krav är ett kontrakt som gäller i minst 12 veckor, en snygg ung man som beundrar mitt hår och tobakskaffe, frågor på det? Allas hakor går ner till marken.

- Förlåt men är du helt dum i huvudet? En ung tjej hoppar fram ur ingenstans och börjar trakassera mig helt oprovocerat. Nä, nu ringer jag fan 112.

- Ja hallå, vad är ert nödfall?

- *Snyft snyft* En psykopatisk kvinna trakasserade precis mig på grund av min hudfärg och sa att min etnicitet är anledningen till att jag är intellektuellt underlägsen som människa. Ska det vara så, att man som vit cis-man inte kan gå till affären utan att bli anfallen?

- Nej självfallet inte. Vi skickar en polisstyrka som kan utreda fallet så fort som möjligt. Var befinner du dig?

Under hela samtalet gapar kvinnan stort och oförståeligt, som om hon undrar om detta är på riktigt. I ögonvrån ser jag hur hon tuggar i sig en hop med alvedon. Hon kommer vara helt medvetslös när polisen anländer.... Perfekt. När jag berättar att vi får skjuta upp inspelningen till en annan dag svarar ingen förutom Stig. De andra är stumma av förskräckelse, de verkar inte vara vana vid så pass spännanande händelser i vardagen. Tråkiga liv.

Som den boss ass bitch jag är stoltserar jag bort från platsen med bravur. Per var inte där i alla fall, så jag måste ju fortsätta att leta. Allas ögon landar på mig. Precis som det ska vara.

Felix POV

När jag vaknar kan jag inte se någonting. Ett kolsvart rum utan några möbler alls så vitt jag kan se. Fast jag kan ju inte urskilja något heller. Mitt huvud fungerar inte som det ska, det är antagligen verket av någon slags syrebrist. Som tur är är jag inte fastbunden. Jag kryper på alla fyra för att försöka hitta Herman. Om jag väcker honom blir det inte lika tråkigt härinne. Å andra sidan kommer jag och min släkt bli förolämpade också. Äh, det klarar jag, förhoppningsvis. Efter fem minuter av letande ger jag upp. Per Gessle har säkert satt oss i olika rum. Roligt. Plötsligt känner jag en klo på mitt ben. Är han här?

- Du, Felix, vad tycker du om den här låten? Det låter inte som om han är orolig fastän han är fucking instängd i ett mörkt rum.

- Hur kan du lyssna på musik nu? Vi måste hitta en utväg! Helst nyss.

- Suck, du vet ju att jag lyssnar på en viss musik för att lugna ner mig. Om du kunde sluta stressa skulle såna där dumma frågor undvikas. Nu är det min tur att sucka, men inte så högt att Herman hör. Jag tar tag i ena hörluren och hör direkt vad det är för musik. Svenskt, fast inte rapp eller hip hop. Han mår jävligt illa, det kan jag intyga.

- Du vet ju att jag älskar denna. Är du verkligen så orolig?

- Mm, att hållas gisslan av Gessle är inte riktigt min starkaste sida.

Han börjar sjunga med i låten, tyst, men jag uppfattar det ändå. Han kommer må bättre snart. Att sjunga hjälper till och med den tuffaste ballongen i världen att bli lugn. Än en gång känner jag mig trött och jag somnar till tonerna av Stenström:

- För om det innebär att du och jag aldrig möter morgondagen, så vill jag veta att du kände om känslorna var sanna, känner du detsamma, detsamma, detsamma som mig?

(Ni som läser men inte röstar/kommenterar är fett obror)