not enough - o.e

07

Nathalies perspektiv:

Helvete. Nu kommer säkert Oscar tro att jag är sur på honom, tänker jag när jag smyger in i huset. Anledningen till varför jag sprang iväg var bara gör att jag ville hem innan mina föräldrar skulle vakna. Men jag ser ju honom i skolan så då kan jag försöka förklara.

-

Jag kliver ut ur duschen och virar en handduk runt min kropp. När jag öppnar badrumsdörren möts jag av min nyvakna pappa.

"Godmorgon hjärtat, vad tidigt du var uppe" säger pappa glatt.

"Jo, jag vaknade innan mitt alarm så jag tänkte att jag lika gärna kunde gå upp" säger jag vilket fick bli min första lögn idag. Pappa säger något helt ohörbart innan han går ner till köket.

Efter att mitt hår har lufttorkat och jag gjort klart mitt smink är det dags att välja outfit. Jag tvekar men bestämmer mig tillslut. Det får bli en hoodie från Hollister och ett par svarta tajta jeans med hål på knäna. Helst skulle jag gärna sätta på mig en dunjacka, men i den här outfiten fryser jag nog iallafall inte lika mycket som igår. Och idag är det faktiskt första september så hösten börjar närma sig och då kan jag väll inte vara den enda utan shorts.

Jag tittar på klockan när jag fixat mig klart. Bussen som ska ta mig till skolan går om tio minuter. Jag skulle hellre gå till skolan så att jag bränner lite extra fett, men det tar 45 minuter att gå och då skulle jag inte hinna ta en springtur på morgonen.

Jag springer ner för trapporna. Nere i hallen knyter jag på mig mina airforce och greppar tag i min skolväska som jag låter hänga över min axel.

"Hejdå!" Ropar jag till pappa. Han kommer ut i hallen och ger mig en snabb kram.

"Har du ätit frukost då?" Frågar han efter kramen.

"Jadå, åt det innan duschen" säger jag. Andra lögnen idag.

"Jaha ser man på" muttrar pappa glatt och vänder sig om för att gå tillbaka till köket där han kom från.

Inte förrän jag är utanför ytterdörren kan jag pusta ut. Pappa blev nog lite misstänksam. Men ingen har väll dött av att någon är misstänksam? Tänker jag och skyndar iväg till bussen.

*i skolan*

Efter att tagit ut mina engelska böcker låser jag skåpet och går iväg till klassrummet. Det är fem minuter kvar tills vi börjar så jag går in. Några sitter redan på sidan på platser och läser i någon eller snackar med de andra. Men jag går bara förbi och sätter mig längst bak som vanligt. Ur min ficka fiskar jag upp min mobil. "Tjaa, engelskan börjar snart, var e duuu? <3" står det på sms:et som jag skickar iväg till Elin. Snabbt får jag svar tillbaka där det står "är sjuk tyvärr miss u ;( <33". Jag suckar tungt. Antar att jag överlever ändå. Även fast vi bara har engelska lektioner tillsammans eftersom vi går i pararellklasser, blir dagarna mycket segare utan Elin.

Stolen bredvid mig dras ut. Jag vänder mig upp och möts av dom där helt magiska blåa ögonen som man drunknar i.

"Innan du säger något så vill jag bara förklara om imorse. Förlåt att jag bara sprang iväg, men jag var tvungen att komma hem innan mina föräldrar vaknade" säger snabbt och tittar Oscar i ögonen.

"Det är lugnt, jag förstår. Eller nej. Det är lugnt men jag förstår faktiskt inte. Varför fick inte dina föräldrar vakna?" Frågar Oscar förvirrat. Jag biter mig i läppen nervöst. Och det här måste vara första gången jag någonsin blivit glad över att se läraren komma in i klassrummet för att börja sin lektionen. Jag tittar på Oscar som kollar besviket på mig. Jag ler snett innan lektionen sätter igång.