Alla mina drömmar

3

Hon vrider och vänder sig hela natten. Men försiktigt. Så att hon inte ska råka väcka Martinus bredvid henne. Hon är för rädd för vad som skulle hända om han vaknade. Skulle han svära åt henne? Eller kanske skälla ut henne för att hon "inte ger honom privatliv"? Eller... skulle han nämna något mer om hennes röda läppstift? Det var en ytterst udda kommentar som han lade innan han somnade. Hon fruktade redan vad som skulle hända när de vaknade på morgonen.

Klockan 8 surrar telefonen som gör att hela rummet vibrerar. När Emilia sträcker sig efter telefonen är det något som håller fast henne... eller rättare sagt, någon.
Just då märker hon att Martinus har satt fast sina armar runt hennes midja. Hon lyckas trots detta att nå sin telefon och stänga av larmet. Hon vet inte vad hon ska göra. Ska hon ta sig loss ur hans grepp? Fast, hon vill ju inte det. I panik så slänger hon ifrån sig sin telefon och låtsas sova. Frukosten är inte inbokad förrän om en timme.

Vad.. vad händer? Vart är jag? Vem-vem fan är detta? Är det... Emilia? Fuck. Låg vi? Jag har väl inte fuckat upp såhär jävla hårt? Vad fan gör jag nu?
Jag tycker väl inte om detta? Det är ju ganska mysigt. Men nej. Eller jo? Eller-

Martinus väcks ur sina tankar när Emilia rör på sig lite grann. Trots att hon bara låtsades sova så somnade hon faktiskt om. Och i sömnen vänder hon sig med ansiktet mot Martinus bröstkorg. En varm känsla sprider sig i hans mage hela vägen till hans hjärta. Det känns... tryggt. Rätt.
Helt plötsligt surrar telefonen igen. Då vaknar Emilia direkt och möts av Martinus redan vakna ansikte. Hon vägrar möta hans blick och vänder sig istället om och stänger av telefonen. Sedan går hon upp ur sängen och in i badrummet och stänger dörren efter sig, utan att säga ett endaste ord. Om han skulle vara taskig och kall mot henne så skulle han minsann få smaka på sin egna medicin.

Att kissa tyst har aldrig varit svårare. Han om någon ska inte veta att hon är en människa som kissar. Vidrigt. Hon gömde sig inne i badrummet i en kvart och då hann hon fixa håret, tvätta ansiktet och sminka sig lite grann. Hjärtat bultar när hon öppnar dörren. Till hennes stora förvåning så syns inte Martinus till någonstans i rummet. Det enda som fanns kvar var en lapp på skrivbordet där det stod "Tack. Martinus".
Fy fan vilket kräk. Kunde han inte ens säga tack till hennes ansikte? Emilia kände hur kinderna blossade upp och blev röda och ögon började svida lätt av tårarna. Hon försökte svälja ner klumpen i halsen, tog nyckelkortet och gick ner till frukosten.

Telefonen ringer. Okänt nummer. Hon svarar.
"Hej Emilia,det är Marcus!"
"Nämen tjena Marcus"
"Jag ville bara säga tack."
"För vadå?"
"För att du tog hand om Martinus. Jag känner mig så jävla dum nu i efterhand för att jag bara lämnade honom. Men Nora ringde och sen blev jag så trött så-"
"Marcus. Det är helt okej. Allvar. "
"Jag måste bara fråga en sak." Ångesten började tirta fram hos Emilia.
"Låg ni?"
Hennes ögon spärras upp så att de nästan ploppar ut ur skallen på henne.
"Nej herregud verkligen inte. För det första så hade jag aldrig utnyttjat NÅGON när de är i princip medvetslösa och dessutom hatar Martinus mig. Så inget hände."
Hon känner att tonen blev lite bitter. Men hon är ju bitter. Han har absolut ingen anledning att hata henne, och ändå verkar det som att hon är pesten i egen hög person runt honom.

Martinus kände hur klumpen i magen försvann när han hörde på högtalaren att han inte hade legat med Emilia. Men den växte lika snabbt fram igen när hon sa att han hatade henne. Hon irriterade honom absolut, ingen aning varför, men hata är ett starkt ord. Han kanske har varit lite för grov? Nej. Det är bäst såhär.

Marcus och Emilia pratade en liten stund till i telefon och han bjöd in henne till ett event som de skulle sjunga på. Hon tackade glatt ja. Inte en chans att hon skulle missa att vara en VIP gäst när hennes idoler skulle sjunga. Tack gud för att i alla fall en av killarna var snäll mot henne.
Snabbt tar hon sig upp till hotellrummet och väljer en outfit. Det slutade med att det blev denim on denim. Ett par lågmidjade jeans med en korsett-topp i denim med en liten cut out vid brösten. Snygg som satan tänker hon för sig själv när hon ser sig i spegeln. Hon ser känd ut, rik liksom. Accessoarerna och hår och smink fixades till och hon känner att hon äger världen. Nu skulle Martinus se vad han missade.