My Magcon Boy With Blue Eyes

kapitel 30

Andreas position
Jag var i serigös chock.
Jag låg på sängen och grät.
Jess kom in och satte sig på säng kanten.
Hon klappade mig över ryggen.
Jag tittade upp.
"Jag fattar inte!" Suckade jag.
"Jag tror ingen gör det förutom nash!"
Jag klämde fram ett leende.
Nashs position
"Vi kan ju åka tillbaka till LA och så får mark och dem komma dit om dem vill döda oss!" Jag funderade.
"Det har du rätt i. Catlin stack så nu finns det ingen anledning att döda marks gäng!"
Cam funderade en liten stund.
"Men dem kommer vilja döda oss nu!"
"Men om vi åker hem så får dem komma dit!"
"Okej då gör vi så! Packa väskorna vi åker i morgon!"
Alla jublade!
"Fuck carter och dem andra kommer ju hit!"
"Nej deras flyg går i morgon vi får ringa dem bara!"
Jess's position
"Nej nu orkar jag inte!" Jag reste mig upp.
andrea tittade förvånat på mig.
"Madison kom hit!"
Hon kom och stirrade på mig.
"Detta är bullshit nu åker vi hem och lämnar detta bakom oss!"
"Men cam och jack då?"
"Vi får väl hälsa på elr ngt!"
Andrea reste sig också upp.
"Ja!!"
"Okej då bestämmer jag att vi åker i morgon tillsammans med sam!"
andrea började hoppa.
"Enteligen kommer jag ifrån denna skiten!"
Andrea sprang iväg för att smsa sam och Madison gick också ut.
Jag tog mobilen och letade upp cameron i kontakt listan.
Jag tryckte på ring och det hördes tre toner tills han svarade.
(C=cam j=jess)

C: Hallå?
J: hej!
C: hej baby allt bra?
J: ja men vi har bestämt oss för att åka tillbaka till LA för detta fungerar inte. Nash har krossat henne totalt!
C: vilket sammanträffande för i morgon åker vi tillbaka!
J: det gör vi också med morgon flyget och sam.
C: Jaha vi också!
J: då ses vi då?
C: japp!
J: okej ses puss!
C: puss!

Jag la på och gick ut till andrea och Madison som satt och packade.
Dagen där på
Andreas position
På flygplatsen.
Vi gick på flygplanet och jag fick sitta mellan Nash och sam.
Jag satte hörlurar i öronen och lutade mig mot Sams axel.
Nash satt och tittade på mig.
Kepsen jag hade på mig drog jag längre ner och försökte dölja mitt ansikte.
När vi hade landat var det jätte skönt att andas in LA luft igen.
Vi tog en taxi hem.
När jag kom innan för dörren släppte jag ner mina väskor.
Med en smäll nuddade dem marken.
"Hallå?" Höres innan för.
Kian kom joggandes ner från trappan.
När han hade insett att det var jag hoppade han ner för dem sista trappstegen och sprang fram och lyfte upp mig i en kram.
Jag höll om honom så hårt jag kunde.
Efter en stund släppte han.
"Jag har saknat sig SiS!" Log han.
"Jag har saknat dig med bro!"
När jag hade hälsat på alla sprang jag upp på mitt rum.
Jag packade upp allt jag hade med mig och när jag var klar la jag mig på sängen och kunde pusta ut.
En lätt knackning hördes och lene kom in.
Hon satte sig bredvid mig.
"Du får nog lägga dig tidigt i dag!"
Jag tittade förvånat upp på henne.
"Varför??"
"Det är skolan imorgon!" Hon skrattade till och gick ut.
Juste jag lovade att så fort jag var tillbaka skulle jag börja skolan.
Dem andra hade också lovat framför allt till läraren.
Jag suckade gjorde mig iordning för att sedan gå och lägga mig!
Nästa dag var alla i skolan.
Som vanligt. Elr ja nästan helt vanligt.
Många udrade men det var inget extremt.
På lunchen satt jag och Jess vid ett bord.
Helt plötsligt kom kristin och satte sig bredvid.
"Och vad vill du?" Suckade Jess samtidigt som hon petade i maten.
"Nu när du och Nash har gjort slut.. kan jag ragga på honom?"
"Gör vad du vill jag skiter i Vad nash gör!"
Hon log och gick där i från.
Efter att hon hade gått kom alla andra killarna.
Alla satte sig med oss.
Jess började flörta med cam.
Jag tittade äcklat på det så kallade maten.
"Det var länge sen!" Jag tittade upp och aaron tittade exalterat på mig.
"Ja det var det!" Jag reste mig upp och samma gjorde han.
Vi kramades och sen satte vi oss igen.
Nash och jag fick ögonkontakt men den bröts snabbt igen.
Jag kände en knackning på ryggen.
Men vafan är det nu då tänkte jag.
Jag vände mig om och såg sam.
Jag reste mig upp och kysste honom.
"Vad gör du här?"
"Vi hade rast nu så jag ville se hur min prinsessa mår!"
Jag rynkade på ögonbrynen.
"Kian orolig för dig!" Erkännde han tillslut.
"Vrf?"
"Vet inte han har väl saknat dig?"
"Men hälsa honom att jag mår bra!"
"Det ska jag göra!" Han kysste mig.
"Å hej Jess!" Han vinkade lite lätt till henne.
"Heej!" Log hon tillbaka. Alla andra killarna tittade konstigt på sam.
Han kysste mig ennu en gång sen gick han.
"Och vad var det där?" Undrade carter.
"Det var sam" sa jag lite tysst och sneglade mot nash.
Han reste sig med ett ryck och gick där ifrån.
Jag tittade ner I bordet.
"Det inte ditt fel.." försökte cam.
"Jag måste snacka med honom!" Jag reste mig upp och sprang efter honom.
"Nash!" Han vände sig om och stannade.
"Hej"
"Det var inte meningen att såra dig"
"Det är inte du.. allt är mitt fel!"
"Nej....!"
"Jag blev lurad blind och dum... jag blev så blind att jag inte kunde se det viktigaste för mig!"
"Och vad är det?"
"Du!" Jag blev träffad rakt i hjärtat.
"Enteligen!"
"Vad?"
"Nu är du nash jag känner!" Jag gick fram och kramade honom.
"Är det så du känner?"
"Han nickade!"
"Vet du hur jag känner?"
Han skackade på huvudet.
"Jag önskar att allt var som förut!"
Han log och kramade om mig igen.

Undra vad som händer
Och idag den 11/9 fyller jc calyn år!!
Grattis