Fyra Hemliga Krafter..

Sida 6

Ivory

Pratar med Kristian om djupa saker och plötsligt hör jag skrik från där nere. Jag hoppar till och vill gå ut, Kristian ber mig att inte göra det. Jag gör det ändå och ser änglarna! Eller som vi kallar dem ''dem fallna''
Kristian ber mig att gömma mig men jag bara går ner snabbt utan att tänka på det, möts av en ängel, han slår till mig med sin vinge och känner hans stöt som får mig att skaka på marken.
Jag hör Kristian be mig att gå upp snabbt och gömma mig, jag öppnar ögonen lite och ser hur alla blir slagna och fångade. Jag springer upp till ett av rummen som har ett gömställe, men känner av hur jag inte kan få bort stöten så enkelt. Jag märker att några går efter mig som också känner till gömstället, vi skyndar oss fort dit. De är som en ruschkana som åker till andra sidan av stan, och Blenda, Cassy och Ceasar går in först, jag kollar bakåt och ser hur några är fångade av dem men ser inte alla och Kristian ber mig gå ner nu. Jag gör som han säger.
När jag är framme, så frågar jag dem var vi ska, Ceasar säger att han vet ett ställe som dem andra kommer vara på.
Vi går dit och det är hos en gammal kvinna som tydligen var en av oss innan men inte är längre, jag ser Jackson och han kramar om mig, och dem flesta är oskadda. Jag ser att alla är helt förtvivlade och jag går in till badrummet och Kristian tröstar mig när jag får tårar, vad är det som händer..
När jag väl går ut så ser jag att den gamla kvinnan tar fram böcker och pratar med dem äldre, jag vill också veta men Jackson tar mig undan.
-Vad gör du? Frågar jag och vill dit men han håller mig hårt i armen.
-Vi får inte, lyd reglerna. Säger han bestämt och jag ser Rose hånler.
-Men va..det kunde lika bra vara oss där borta tagna av dessa och inte vetat något, jag vill veta. Säger jag men Kristian ber mig att göra som Jackson säger och jag ser Rose helt glad att han inte är vid min sida.
Jag blir besviken och går upp till ett av rummen i hennes gamla hus.

-Förlåt, men de är för din säkerhet, du ska inte blandas in tycker jag. Säger kristian och försöker möta min blick. Jag vill inte se honom och vill vara ifred.
-bara sluta..låt mig vara ifred, snälla..
-Men Yvory...snälla jag menade inte så..
-låt mig vara! Säger jag ilsket och han går därifrån.

Breeze

Jag går ifrån skogen helt i förvirring och värme i hjärtat. Jag pratade med Cleo för första gången i mitt liv...och han hade röda ögon?! Vad är frågan...Jag vet inte riktigt vad jag ska känna, tänka...och vad var de jag såg i skogen? Varför trodde han att jag skulle behövas skyddas när jag är så kraftig som jag är...och hur tog han oss dit så fort..jag förstår ingenting!

Jag ser att alla tjejerna i huset vara konstiga och allt för tysta, ser att några killar är där och är riktigt förvånad.

Jag tänker inte på saken och bara går till mitt rum och skriver i min dagbok om det som hände.

Dagbok blev min grej efter jag blev förälskad i Cleo, för att jag ska minnas vartenda grej om honom så har jag skrivit ner det. Så egentligen det är en bok om honom...

Jag lägger de under sängen och somnar och det enda jag tänker på är när han är nära mig.

Det enda jag tänker på är ifall jag ska fråga Ophelia..men är det inte skumt? Men äh, jag gör det ändå!

Åker min skateboard till skolan och hälsar på mina vänner. Vi går in till lektionen som är med Ophelia och hon ser annorlunda idag, spänd och inte alls frånvarande som hon brukar vara. Hon kollar ut för mycket som att hon söker efter något.

Efter lektionen så går jag till hennes skåp och hon kollar förvånat på mig.

-Ehh..hej..säger jag och undrar hur konversationen ska föras fram.

Hon bara höjer ögonbrynet och kollar på mig.

-Vill fråga dig något...öhm...om din bror. Säger jag och tvekar ifall jag ska fråga. Hon kanske inte ens varför han har röda ögon.

-Din bror räddade mig igår, av något i skogen och det jag märkte var hans röda ögon och varför , hur hade han det..det är ifall du märkt något såklart. Säger jag och märker hur skum jag är.

Hon stirrar förvånad och rynkar på pannan.

Hon stirrar på mina ögon och hennes förvandlas även till röda, hon säger att jag ska glömma allting och jag förstår ingenting.

-Alltså det är exakt de han gjorde..hur fan blev dina ögon röda!! Säger jag förvånad.

Hon tar min arm och för mig in till toaletterna. Hon kollar ifall någon är där.

-Varför kan du inte bli förtrollad av mig eller min bror! Säger hon argt.

-För jag är inte bara människa..säger jag och hon tittar förvånat.

-Du kan inte vara vampyr väl för du har tydligen inte röda ögon, så vad är du? Frågar hon.

-Är du ...vampyr? Finns det?! Säger jag helt häpen och undrar varför inget sagt de till mig.

Hon nickar och lägger in några linser.

Jag säger att jag är varulv och hon ser lika häpen som mig.

-Fan vad coolt!! utbrister hon med lycka.

-Måste fråga dig, sett dem där änglarna?! frågar hon och är helt exalterad.

-Vilka änglar? säger jag och undrar om hon menar det Cleo rädda mig från.

-Så du såg inte och har ingen pratat med dig om det? säger hon besviket.

Jag nickar ett nej och hon säger till mig att gå hem till henne. När vi väl är framme så ser jag att allt har gett mig tecken på att dem är något mer än människor men inget jag funderat över.

När jag går in så ser jag en man, med vitt hår och hästsvans. Han tittar på mig konstigt.

-varför tagit hit en varulv , Ophelia? säger han med sin lugna röst.

-För vill veta varför jag inte vetat det finns varulvar, och om det finns andra sorters , säger hon och fixar till sitt hår.

Han tittar på oss och sedan ger med sig.

-Det finns fler än er, det finns häxor..spöke/andar..säger han och tystnar.

Vi står helt chockade och tittar på varandra.

Samtidigt kommer Cleo in.

-Du...säger han och jag bara ler som en dåre.

Omg mer än 500 visningar, wow! Kul att ni gillar de jag skriver :D Så därför har jag lagt upp en bild på dessa 4 tjejer, hoppas ni tycker de är likt och om inte så bara skit i bilden ^^

Vad tycker ni om denna kapitel?