Min nya flickvän ~AK~

Kapitel 4

/Klaras perspektiv/

Vi alla kliver in i bilen. Jag satt bredvid Anton och han satt bredvid Amanda. Anton sitter i mitten. Under hela resan var det en död stämning och det blev bara varmare och varmare. När vi tillslut var framme så sprang vi alla ut ur bilen. Vi hittade en bra plats och började packa upp våra saker. Jag tog upp solkrämen och smörjer in mig. Jag kastade den till Anton men han kastade tillbaka den.
- Bränn dig da, sa jag surt.
Amanda går fram mot mig och tar solkrämen han smörjer in sig och ber Anton smörja in hennes rygg. Han skakar på huvudet. Jag började att skratta så de tittade på mig.
- Ofta att du inte hjälper din flickvän, sa jag och fortsatte att skratta. Det kanske är det längsta du kommer med för du kan ju glömma ett ligg om du håller på sådär. Jag fortsätter att skratta och Anton blev väldigt arg. Han springer iväg och jag hjälper Amanda med hennes rygg. Vi ligger och solar tills jag känner något kallt. Jah flyger upp och jag ser att Anton har hällt iskallt vatten över mig.
- Så går det, sa Anton och drog med sig Amanda ut till vattnet.

/Amandas perspektiv/

- Anton jag vill inte bada, piper jag.
Anton gav mig en skrämmande blick och vi gick ut till vattnet. Anton fick dra med mig vattnet så jag skulle bada.
- Kan vi gå upp nu jag fryser, sa jag och började skaka.
Anton famnar om mig och jag känner hans varma kropp. Anton viskade i mitt höra.
- Bara en liten stund till.
Jag skakade på huvudet och började gå upp mot vattnet. När jag vänder mig om så ser jag att Anton grov hånglar med Linn. Jag känner tårarna bränna. Jag ser att hon smeker Antons mage och att Anton kysser hennes hals. Jag springer upp till klara med tårar i ögonen.
- Har det hänt något? frågade hon.
Jag satte mig bredvid henne. Jag kände att tårarna blev fler.
- Han är en så jävla player! skrek jag och började gråta igen.
- Vem då? frågade hon.
- Din bror, sa jag och tårarna bara rann.
Klara gav mig en kram. En sådan kram som en syster bara kan ge. Jag snyftade till och kände en hand på min axel. Jag vänder mig om och där stod Anton. Han öppnar armarna för att ge mig en kram men jag puttar bort honom.
- Lämna mig i fred! skrek jag till honom. Jag tog min tröja och mobil och sprang iväg.

/Antons perspektiv/

- Vad har flugit i henne, sa jag till Klara.
- Borde inte du veta det, sa hon.
- Jag har ju inte gjort något, sa jag irriterande.
- Varför sa hon da att du var en player? frågade Klara.
Då slog det mig, hon såg kyssen med Linn. Det var inte meningen att kyssa henne men det var hon som kysste mig och jag blev så attraherad av henne så jag kunde inte sluta kyssa henne.
Jag tog upp min mobil och började skriva till henne.

Anton😍❤️

Amanda jag sitter just nu helt ensam. Jag tänkte på allt som hände på stranden. Varför var jag tvungen att kyssa Linn? När det var hon som kysste mig? Varför gick jag över gränsen? Jag känner mig bara så dum. Var jag tvungen att låta henne fortsätta. Var jag tvungen att bli så attraherad av henne. Jag hatar henne min tydligen inte mina läppar. Min läppar måste förstöra allt. Jag har lyckades skadad dig, allt på grund en kyss. En kyss som kan ha förstör våran relation. Alla våra fina minnen vi hade kanske inte kommer hända igen. Jag vet inte vart jag sak ta vägen. Åt höger så finns hon och åt vänster står du. Men en sak vet jag att jag skulle inte klara mig utan dig. Så låt oss vara tillsammans i en evighet. Jag kan inte klara mig utan dig. Alla våra finna stunder med skratt, alla stunder får mig att leende. De var bara du och jag. Ingen annan. Låt mig stanna i en evighet. Skulle inte vara något utan dig. Tillsammans är vi oslagbara. För du är min ängel. Min ängel utan vingar. Som jag lyckades skada. Jag skadade den som betydde mest för mig. Allt på grund av en kyss. En fucking kyss som förstörde allt. Att jag ska lyckas förstör allt. Du var mitt hopp i detta mörker som kravlar sig upp på min kropp. Du var ett litet ljus i allt mörker. Allt mörker som finns i denna patetiska världen. Gör man något fel så kastar sig mörket över en. Men du kommer alltid vara min ängel. Även om vi bråkar. Men detta kanske var sitta gången detta hände...
Men jag vill att du ska veta en sak. Jag skulle inte klara ett liv utan dig. Älskar dig men vet inte om du känner samma sak.
Hoppas du kan förlåta mig....

Efter en stund så fick jag ett svar som jag inte hoppades på.

-------------------

Jag är tillbaka!!