A beautiful little fool..

Kaptel 1 The meeting

"Ms, Von Cuver. Your Mother is calling." Säger en av tjänstefolkets högre röster. Jag har inte tagit mig tillfälle att lära mig allas namn.
"Tell mother i will be right there." Svarar jag så artigt jag bara kan. Mannen(betjänten) nickar och lämnar mig i det lagomt stora biblioteket. Men sånt tålamod som mamma har kom hon upp till mig ungefär fem minuter senare.

"Marydeth Lizabeth Von Cuver, why are you not coming down?!" Utbrister hon och sätter händerna i sidorna. Jag suckar och lägger ner boken jag höll på att läsa. "I just wanted to finish the page." Försvarar jag och lägger boken på skrivbordet bredvid fotöljen som jag sitter i. "What is it mother? Why did you want me to come down?" Säger jag sen och tittar rakt på mamma.

Hon skiner upp i ett gigantiskt leende. "Ryder Von heding is coming for lunch and after that a tour around the city!" Säger hon exalterat men jag känner hur något spricker i mig. För det kan bara betyda en sak,

Giftermål.

***

En tjänste flicka den ända vet namnet drar åt min korset samtidigt som jag gnäller.
"Why are you so ubset about this? He's an wealthy and not to bad looking man Mary."
Säger hon och börjar att knyta korseten.
"Becka, thats not the problem! He has for god sake had 7 wifes, he is only 32 years!" Gnäller jag och krånglar i mig underkjolen. Rebecka suckar och mumlar något.
"He's with a new woman almost every night. Thats what he's most known for." Tillägger jag. "Well Mary, i would not care, he is rich and thats enough for me." Skrattar hon. "Well take him you then." Svarar jag bittert. Rebecka skrattar.

Jag klär på mig det sista och går sedan ner där Mamma och Ryder redan sitter. Ryder sitter och flörtar med mamma. Jag känner mig kräk färdig men klistrar på ett fejkat leende.

Ryder får syn på mig och ställer sig upp och går närmre mig. Han har en vit pösig knäppt shorta, inget märkvärdigt igentligen. Hans ljusblonda hår är stramt bakåt i en liten boll. Oattraktivt enligt mig.

"Ah, miss von cuver, an honor to meat you again." Säger han och tar tag om min hand och kysser den. "You to mr. Von heding." Säger jag så artigt jag bara kan.

***

Lunchen gick bra men det var mest bara mamma och Ryder som flörtade. Jag satt bara och halvt lyssnade på deras pladder. Nu sitter jag i en stilla stående kärra eftersom Ryder behövde åka hem snabbt innan rundturen för att göra något så vi bestämde att vi skulle sträffas mitt i stan vid den stora fontännen utanför slottsmurarna som askiljer slottet från staden.
Min blick har fastnat på den lilla smedjan inte långt ifrån min kärra. Jag ser en ganska så lång gestalt stå och jobba där. Från vad jag kan se är det en så ganska muskulös man med brunt hår. Det är som om jag dras till honom. Mamma sitter och halv sover och min dumhet tar chansen och smyger ut. Ute känner man lukten av nybakat bröd ifrån bagaren och doft av brasa från smedjan. Min hatt har jag på mig även hanskarna, mina ben styr mig mot smedjan.

Utan att jag märkt det så står jag i smedjan och kollar på den vackraste mannen jag någonsin har sätt. Vackra ansiktsdrag. Vackra käklinger. Vackra ögon, som nu stirrar rakt på mig! Rose reagera!

"You lookin for something miss?" Frågar han och torkar sin panna med en smutsig trasa. Jag kan inte hjälpa än att bar stirra. Han har slagit luften ur mig, metaforiskt dåra.
"Uhm." Jag pillar nervöst med en hårslinga. "No just...looking around."  Svarar jag nervöst. "Well watever you might be lookin for you aint gonna find it here." Säger han nonchalant. Jag fnyser lätt. "Mabe not." Mumlar jag nervöst.
Han släpper det han håller på mig och vänder sig emot mig. Hans smått ruffsiga hår får honom att bara se ännu mer...vad är det man nu säger...appealing..Han är så fruktansvärt vacker. Många kvinnor i 'min klass' skulle väll säga att han är motbjudande hygieniskt sätt men jag, jag se förbi det där.
"You like what you are seeing?" Flinar han. Jag stirrade igen, satan. Jag sa inget utan tittade bara bort.

"How come such a beautifull woman like you are in a shop like this anyway?" Säger han och fortsätter att jobba. "I needed to get away." Svarar jag enkelt och tittar ner i marken. "Away from what exactly?" Frågar han igen. "Away from my mother and the count's son. " Han skrockar lätt när jag säger det. "The count's son? Isn't he charming. " säger han ironiskt. "Yes the count's son, my mother want to betroth me with him." Säger jag lite upprört. "Then you must be a von cuver's girl, am i right?" Hur visste han det?! "Yes, h-" Han avbröt mig. "How did i know? I may be poor but i still hear all the fuzz thats going around. " Han skrattar lätt och torkar ansiktet med den smutsiga trasan igen. "The name is Julian. And your name may be?" Frågar han artigt och bugar sig framför mig. "Marydeth. And i need to say, im very suprised by the gentleman inside of you. "Svara jag och niger. Han fattar lätt tag om min hand. "Its very nice to meat you." Säger han och kysser min hand ömt. Det bubblar i mig, inte som ett illamående sätt som när Ryder kysste min hand  men på ett väldigt menat sätt. "How astonishing. I could say the same to you." Säger jag och ler stort.

"MARYDETH!" Ett ilskt rop kommer från min kärras håll.

"Oh dear!" Jag börjar panikera. Mamma har vaknat. "Who was that?" Frågar Julian och kollar mot fontänen. "My mother!" Svarar jag hetsigt. "I need to go." Jag skulle precis gå innan Julian grabbar tag om min handled. "Wait! Can i see you again?!" Jag skulle precis dra åt mig handen innan jag säger till honom. "Come to the ball tomorrow at my castle, wait for me outside." Säger jag och drar sedan åt mig handen.

My mother is going to kill me!

-