Survivor.

Party time!

MATTHEWS POV.

Jag ser mig omkring i rummet där det kryllar av berusade människor. Jag går till drinkbordet för att blanda mig en till drink. Jag kan inte vara nykter när alla andra är fulla. Att dricka alkohol får mig dessutom att glömma allt inom mig för några timmar, det får mig att bara fokusera på nuet och inte tänka något på vad framtiden har att säga. Jag tar en klunk och upptäcker en tjej som har blicken på mig. Jag ler mot henne. Hon är söt med sitt bruna hår men att försöka få ett ligg på varje fest är inte riktigt min grej. Jag vänder blicken mot glaset igen innan jag sveper hela på en gång, jag snubblar till men lyckas räta på mig igen. Jag går ut på terrassen och känner hur vinden piskar mot mina armar men jag känner inte av någon kyla. Jag granskar horisonten som lyses upp av lamporna längs hamnen. Jag älskar Wilmington. Det är någon speciell känsla med denna stad. De vänner som jag har, har jag känt hela livet och de gator som jag gått har i princip inte förändras någonting alls de senaste åren. Det enda som egentligen har hänt är att kvartérs fiket har bytt ägare men inredningen är exakt densamma. Jag vänder blicken mot huset, innanför glasdörrarna ser jag åter igen alla berusade människor. Bredvid mig ser jag två killar stå med varsin cigarett mellan läpparna. Jag skakar på huvudet. Rökning är verkligen något som jag aldrig skulle ge mig in på. Det känns som en onödig grej. Jag vänder blicken mot horisonten igen innan jag går tillbaka in i huset. Jag tar en öl och slår mig ner i soffan. Vad gör jag på den här festen? Ingenting händer.

Efter en stund känner jag att jag druckit alldeles för mycket. Jag går in i badrummet för att tömma min blåsa. Om min mamma skulle se mig nu så skulle hon få spel. Jag är inte ofta full men när jag väl dricker så har jag en tendens att bli väldigt full. Hoppas bara inte att mamma eller pappa är vakna när jag kommer hem. När jag dragit ner gylfen och ett högt skvalpande hörs från toalettstolen upptäcker jag att jag inte är ensam i rummet.

"Eeeeuwww!!!" Tjuter en röst bakom duschdraperiet. En röst jag känner igen men inte kan placera. Jag torkar av mig och tvättar sedan mina händer innan jag vänder mig mot draperiet till badkaret. Vem kan gömma sig där? Och vem sitter i ett badkar om man inte är väldigt packad? Jag går fram och drar försiktigt undan det. Det är Audrey. Jag tittar på henne med stora ögon. Jag trodde inte att jag skulle få se henne full på en fest.

"Audrey... Jag visste inte att du var här..." Sluddrar jag fram.

Hon granskar mig noga från topp till tå och börjar fnissa. "Och jag visste inte att du någonsin skulle kissa i samma rum som mig!"

Jag skrockar. "Jag trodde inte att jag någonsin skulle kissa i samma rum som någon." Jag granskar henne. Hon är otroligt fin och hennes leende är bland de finaste jag någonsin har sett.

"När du är gift. Eeuuwww..." Fnissar hon fram.

Jag granskar henne. Om jag någon gång blir gift. Förhoppningsvis, men jag tvivlar på det. "Hur mycket har du druckit?" Frågar jag.

Hennes flin försvinner omedelbart och pannan rynkas en aning när hon funderar. "Mer än planerat."

Jag håller fram min hand. Jag kan inte låta henne ligga i badkaret. "Låt mig hjälpa dig."

Hon granskar min hand i några sekunder, likt ett barn som räknar fingrarna, innan hon tar ett stadigt grepp och med min hjälp reser sig.

"Vill du dra härifrån?" Frågar jag och inser att det kan ha låtit helt fel. Jag hoppas på att hon förstår vad jag menar.

"Oui monsieur." Säger hon med en ordentligt tillgjord ton i rösten och rätar på ryggen.

Jag ler och tar armkrock med henne innan jag går ut och möts av den tunga luften. Jag har ingen aning om vart jag ska, det enda jag vet är att jag vill ta hem Audrey så att hon kan somna i sin egen säng istället för att undra vart hon är när hon vaknat nästa morgon.