My Knight in Shining Armor

Kapitel 13

~ Vanessa ~

När jag slog upp ögonen nästa gång såg jag rakt på Oscars fortfarande sovande ansikte. Han såg väldigt rofylld ut där han låg på sida och sov. Divan låg fortfarande i hans säng men inte i fotänden. Hon hade flyttat på sig så att hon låg ihopkurad i Oscars knäveck med huvudet uppe på hans vader som en kudde. Jag låg kvar ett tag och bara beundrade synen och jag hade gjort nästan vad som helst för att få rätta till Oscars hår som hade ramlat ner framför ögonen på honom. 

Sedan kastade jag en blick på min mobil och såg att klockan visade 7:56 finsk tid vilket betydde att båten skulle lägga i land om ca. 2 timmar. Tyst reste jag mig från sängen och började rota i min väska och fick tag på ett par svarta jeans med läderlappar runt knäna och en grå magtröja med den vita texten Geek framtill. Jag tog med mig kläderna och gick in i de minimala badrummet i hytten där jag tog en snabb dusch och sedan klädde på mig. När jag var klar borstade jag tänderna och avslutade med att stryka några penseldrag med mascara på mina ögonfransar och placerade därefter mina svarta glasögon på näsan. 

Då jag kom ut ur badrummet hade Oscar vaknat och satt nu upp i sängen och kliade slött Divan bakom öronen. Den hunden hade knappt vaknat innan hon somnat om för att hon blev kliad. 

- Uppe med tuppen ?! log Oscar och mitt hjärta hoppade över ett slag när jag hörde hans trötta morgonröst. 

- Njaa, inte egentligen. Det är två timmar tills vi lägger i land, förklarade jag och Oscar gäspade. 

- Ajaa, bäst att gå upp då, sa han och klev upp och började rota i sin väska efter något att ha på sig, vartefter han gick in i badrummet och låste om sig. 

Jag satte mig på huk bredvid min väska och började leta efter något långärmat att dra på mig och beslutade mig för en jeansjacka som jag hittade nästan längst ner. 

När Oscar sedan kom ut iklädd ett par svarta jeans och en svart tröja med texten "Morning Coffee" på bröstet höll jag på att snöra på mig mina svarta Jeffrey Campbells.  

- Frukost dags ?! undrade Oscar när han fick syn på mig och jag nickade. Trots att jag hade mina klackar på mig var jag ändå inte längre än Oscar. 

Vi fick lämna Divan i hytten medan vi själv gick ner till buffén för att äta frukost och jag hade en aning dåligt samvete för att hon alltid var tvungen att stanna i hytten. Fast när jag gnällde om det till Oscar svarade han bara att hon snart skulle få springa ute så mycket hon ville när vi kom fram, vilket i och för sig var sant. 

Efter frukosten och tillbaka uppe i hytten, färdig packade och redo att kliva i land var det trots allt en hel timme kvar tills vi skulle lägga till så vi bestämde oss för att ta en promenad med Divan runt däcket för att fördriva tiden. 

När vi väl kom upp på däck passerade vi Gråhara, vilket betydde att vi hade ungefär 7 kilometer kvar till Helsingfors. Och ja, jag hade åkt här så många gånger att jag visste det utan att slå upp saken och kolla. 

- Vad är det där för fästning ?! undrade Oscar efter ett tag och pekade framåt. 

- Åååå Sveaborg, utbrast jag och kände en adrenalinkick susa genom kroppen. Snart skulle vi vara i land och på väg hem till pappa.

- En borg alltså ?! sa Oscar och kollade roat på mig.

- Ja, typ. De är en av Finlands största sjöfästningar och vissa kallar det för  "Nordens Gibraltar", berättade jag och log för mig själv. Jag tyckte gamla fästningar var väldigt intressanta så jag hade pluggat lite saker. 

- Som Gibraltarsundet vid Spanien och Marocko eller ?! frågade Oscar och jag nickade. 

- Sveaborg är faktiskt Sveriges genom tiderna dyraste försvarsprojekt och idag finns det faktiskt med på Unescos världsarvslista oooch, sjökrigsskolan är stationerad där, rabblade jag upp precis som vi åkte genom den smala passagen vid yttersta kanten av Sveaborg.