My Knight in Shining Armor

Kapitel 1

~ Vanessa ~

Jag satt tyst på mitt rum med dörren låst och hörde hur mamma krossade glas mot väggen nere i köket. Hon hade nyss fått reda på att jag blivit underkänd i ett prov och i kombination med all sprit hon hällt i sig slutade det med att alla dricksglas vi ägde hamnade i en hög på golvet i splitter. Divan, min finska lapphund låg bredvid mig i sängen och lyssnade uppmärksammat på ljuden nerifrån.
- Vanessa kom hit !!!! hörde jag mamma ropa och suckade uppgivet. Jag hade ingen som helst lust att prata med henne nu men jag hade inget val för om jag inte kom ner nu skulle hon bara bli ennu argare och det skulle sluta med att jag fick sova ute i natt. Långsamt gick jag ner för trappan och in i köket där jag fick se henne stå lutad mot diskbänken med sin sketna morgonrock ovanpå underkläderna. Hennes korta blonda hår ska vi inte ens prata om.
- Vad fan tror du att du håller på med ?! sluddrade hon så fort hon fick syn på mig. Jag bara stod där och blängde på henne.
- Men så svara då och stå inte där och glo, fortsatte hon och slog ut med armarna.
- Vad vill du att jag ska säga då ?! Att jag torskade i ett prov ?! Världen går inte under för det !!! svarade jag och jag kände hur ilskan byggdes upp innom mig.
- Ja, i ett biologi prov, det är ju världens enklaste grej !!! sluddrade hon tillbaka med nu en aningen högre röst.
- Amen sure, du kan ju gå och skriva om det då om du tror att du skulle klara det så mycket bättre själv !!!! skrek jag och stormade upp tillbaka på mitt rum och smällde igen dörren HÅRT efter mig. Jag hörde hur hon ropade efter mig, att jag skulle komma tillbaka ner och förklara mig men det tänkte jag fan i mig inte göra. Kan hon inget annat än att kritisera mig så får det vara. Jag slöngde en snabb blick i spegeln och så hur mina olikfärgade ögon tittade tillbaka på mig. Det högra ögat brunt och det vänstra ögat blått. Mitt ljusblåa korta hår som nådde mig till halva halsen såg alldeles ovårdat ut och min näspiercing glänste i taklampans ljus. Jag hade på mig en svart Calvin Klein sport bh och ett par ljusblåa trasiga jeans så jag slängde på mig en grönrutig flanell skjorta, stoppade ner mobilen i byxfickan och plockade upp Divans leopardmönstrade flexikoppel och den bruna selen. Inte för att hon behövde något koppel för hon sprang aldrig bort men jag tog det i alla fall. Genast som hon såg selen hoppade hon ner från sängen och kom fram till mig med viftande svans.
- Kom tjejen, vi drar hem till Bea, viskade jag och drog på henne selen. Sedan smög jag ut ur rummet med Divan tätt i hälarna och ner för trappan. Mamma hade somnat på soffan med en ölburk i handen vilket inte förvånade mig alls. Tyst smög jag förbi henne och plockade på mig hennes bilnycklar och mina egna. Dissade hon mig fick hon fan i mig gå, tänkte jag och stoppade ner hennes bilnycklar i byxfickan samtidigt som jag tog min plånbok och stack fötterna i ett par höga svarta sneakers och tyst öppnade dörren. Väl ute i höstkylan sprang Divan iväg och jag gick fram till min svarta Volkswagen Polo och satte mig bakom ratten. Efter någon minut kom Divan tillbaka och hoppade upp i mitt knä och gick över till passagerar sätet och lade sig ner.
Det tog inte så länge att köra hem till Bea, min storesyster och strax var vi framme. Jag parkerade på uppfarten och konstaterade att bara en av deras bilar var hemma vilket betydde att Beas sambo Conny inte var hemma. Med Divan i släptåg gick jag fram till ytterdörren och knackade försiktigt på. Det var rätt så sent så jag ville inte väcka deras 1 åriga dotter Fiona skulle vakna ifall hon redan hade somnat. Efter någon sekund öppnades dörren och Beatrice kollade ut. När hon fick syn på mig sprack hon upp i ett leende som sedan bleknade när hon fick se vad jag hade på mig.
- Mamma igen ?! undrade hon och släppte in mig. Jag nickade och hon gav mig en kram. Divan hade redan sprungit iväg och snart hörde jag skratt från vardagsrummet vilket betydde att Fiona fortfarande var vaken.
- Du får stanna så länge du vill, sa Bea och jag nickade.
När jag väl kom in i vardagsrummet och satte mig i soffan fick Fiona syn på mig och sprack upp i ett leende.
- Essa !!!! ropade hon och kröp sitt snabbaste fram till mig.
- Tjenare tjejen, log jag och plockade upp henne i famnen. Strax därefter kom Bea med varsin kopp te och sjönk ner i en fåtölj mitt emot mig.
För att förtydliga lite saker här så är hon min storasyster och heter Beatrice men kallas Bea. Hon arbetar som frisör och driver en egen salong. Tillsammans med sin sambo Conny har hon en dotter som heter Fiona som öven råkar vara min guddotter. Conny arbetar som målare och för tillfället har han semi långt hår som oftast är uppsatt i en snygg messybun.
Beas och Connys hus var som en fristad för mig och det var hit jag flydde varje gång mamma betedde sig som hon gjorde vilket var rätt så ofta för att vara ärlig. Men Bea och Conny tog alltid emot mig med öppna armar och det var jag tacksam för för annars hade jag kanske blivit tvungen att sova på gatan. Vilket inte blev fallet denna gång.