S J U

167 11 1
                                    

"Vi kommer vara bästisar för alltid"

"Jaa"

Det har gått elva år sedan vi yttrade de orden till varandra. Höll det? Nej. Just nu sitter jag här, helt ensam och saknar dagarna jag tillbringade med henne mer än någonsin. Aldrig förstod jag att jag skulle sakna henne så här fruktansvärt mycket.

De vaknade tillsammans, nakna, i hans säng kvällen efter att de båda förlorade sina oskulder. Direkt täcktes hennes kinder med en kraftig rodnad.

"Vi glömmer det här bara" mumlade hon innan hon bad honom titta bort så hon kunde ta på sig gårdagens kläder.

För henne var det alkoholen som var anledningen till att hon kvällen innan låg med sin bästa kompis, men för honom var det alkoholen som fick honom att våga göra det.

Sen bröt hon kontakten med mig. Hon bytte mobilnummer. Och visst hade jag försökt få tag på henne, men det var nästintill omöjligt. Så många gånger hade jag klickat upp eniro för att skriva in hennes namn och sedan hoppats på att adressen skulle komma upp, vilket den aldrig gjorde.

***
Dehär var ju allt annat än bra men ja

Ignored » o.mWhere stories live. Discover now