The Mortals

Kapitel 13

*Nora's perspektiv*

"Gör det inte! Skriker jag. Jag ser i blicken hur Isaac bara vill trycka in svärdet i Jace's bröstkorg. Jace står helt stilla och han andas knappt. Isaac tar bort svärdet från Jace och han börjar andas igen. Isaac ger tillbaka svärdet och Jace tar det snabbt från Isaac's hand. Just nu så står dem bara stilla och tittar på mig, som att jag har gjort något. Jag suckar och vänder mig om och går upp till mitt rum. Jace följer efter mig och han säger inte så mycket.
"Varför ska ni alltid bråka? Frågar jag Jace
"Jag vill inte bråka med honom, men han har något i mot mig, säger Jace tyst
"Jag vet att han vill skydda mig, men han måste försöka döda min kille, säger jag tyst för mig själv. Jag känner hur trårarna vill komma fram men jag försöker hålla mig stark. Jace sätter sig bredvid mig och ger mig en kram och en puss på pannan. Han går ut från rummet och sen går han hem. Varje steg Jace tar så lyssnar jag om det händer något mellan Jace och Isaac. När jag hör att dörren stängs så slutar jag lyssna och går till badrummet för att borsta tänderna. Jag tittar mig i spegeln och tänker på vilket odjur jag är. Jag går och dödar oskyldiga människor. Jag går och lägger mig och börjar tänka på pappa, vart han har tagit vägen och varför han inte är hemma. Jag känner hur ögonen blir tyngre och tyngre och somnar.

Jag vaknat av att larmet ringer och kommer på att jag ska till skolan. Jag sätter på mig en grå tröja och ett par slitna jeans. Jag går ner och tar ett äpple som att jag inte är så hungrig och sen går jag och borstar tänderna. Jag sätter på mig lite mascara och sen sätter jag på mig mina vita Nike skor. Jag går till bussennoch känner hur ensam jag är fast det är jätte måna människor runt mig. När jag kommer till skolan så får jag ingen kram av Tea och jag går helt ensam i korridorerna. Jag vill inte vara i skolan men jag har missat så mycket så jag måste vara i skolan.

Efter skolan så går jag hem och lägger mig i soffan. Jag hör att Isaac pratar med någon i telefonen men jag orkar inte bry mig. Jag sätter på TV och tänker inte mer på vem Isaac pratar med. Tillsist lägger han på och kommer och sätter sig i soffan. Han ser väldigt deppig ut och bara suckar hela tiden. Jag tittar då och då på honom för att se om han gör något, men det ända han glr är att stirra in i TV skärmen.
"Har det hänt något? Frågar jag försiktigt
"Du vet ju att pappa har varit borta ganska mycket, säger Isaac. Jag bara nickar och väntar tills han ska säga något.
"Han är död, säger Isaac