The Mortals

Kapitel 2

*Jace's perspektiv*

Jag går på bussen och ser en tjej som sitter längst bak ser blek ut och väldigt trött ut. Hon blundar och jag går i mot henne och precis när hon öppnar ögonen så står jag framför henne och hon bara stirrar på mig. Jag undrar lite om hon ser mig, men jag vågar inte fråga. Hon blundar igen och då passar jag på att gå av bussen. Jag antog att hon skulle till skolan så jag började gå mot skolan som låg en bit bort. När jag kom till skolan så såg jag tjejen, jag kan inte hennes namn men jag känner igen henna så mycket. Hon går in på lektion men jag stannar kvar, jag vill inte riskera att hon upptäcker mig. Jag går runt i skolan och försöker hitta ledtrådar så jag kan få reda på vem tjejen är. När jag kommer tillbaks till klassrummet så jar hon slutat så hon står vid sitt skåp.
-------
Jag står vid en gränd och ser att tjejen går förbi längre ifrån. Hon stannar och vänder sig om och tittar på mig. Jag börjar gå i mot henne men då ramlade hon bara. Hennes mobil ringer och jag tar upp den och ser att någon som heter Isaac ringer henne. Först tänkte jag att svara men jag ändrar mig. Efter några minuter så ser jag en bil komma och jag springer genast bort. Killen som går ut från bilen bär henne in i bilen. Jag visste inte vart jag ska ta vägen så jag började gå mot institutet. Jag går upp och går i den stora korridoren, jag går förbi Alec och råkar knuffa till hans axel.
"Va fan gör du, sa han
"Sorry, jag råkade, sa jag. Han vände sig om och fortsatte gå och jag började gå mot mitt rum igen. Jag sätter mig på min säng och tar fram datorn och försöker hitta vem tjejen är och vad hon heter.
-------------
* Nora's perspektiv*

Jag vaknar och känner törsten av blod. Isaac kommer in i rummet med varm choklad, och han sätter sig i fåtöljen.
"Hur har dagen varit? Frågade han
"Bra, ljög jag
"Du vet att det var jag som hämtade dig på gatan, sa han
"Ja vet, sa jag. Jag känner att det gör ont i huvudet och sätter min hand på huvudet.
"Du fick ett sår när du ramlade, sa Isaac
"Okej, svarade jag tyst
"Jag måste berätta något för dig, men pappa måste vara här också, sa Isaac
"Okej, svarade jag fundersamt. Han gick ut i köket och började med middagen, jag kände mig trött så jag somnade.
Jag vaknar av att pappa kommer hem och pussar mig på pannan. Han går in i köket och kramar om Isaac. Pappa börjar duka bordet och säger till mig att jag ska komma och hjälpa till. Jag sätter mig upp långsamt för att inte bli snurrig, på något konstigt sätt så känner jag inte törsten av blod längre. Jag går och sätter mig vid bordet och börjar lägga upp mat på min tallrik. Isaac och pappa sätter sig vid bordet och tittar bara på mig medans jag lägger hur mycket mat som hellst på min tallrik.
"Isaac, du ville berätta något för mig, sa jag
"Aa, sa han
"Pappa du kan väll ta det här, sa han och vänder blicken mot pappa
"Eh....din mamma är inte död, sa han. Jag blir glad inombords men vill inte vissa det.
"Så, när kommer hon hem? Frågade jag
"Hon kommer inte hem, sa pappa
"Mamma är inte som du tror, hon gjorde något elakt mot dig och Isaac, sa pappa
"Okej, och, sa jag
"Gumman du är inte som vanliga människor, sa pappa. Jag satt tyst, jag ville inte riktigt säga något.
"Du är en vampyr, sa pappa