Affected

7.

Kära Alec

Alltid känns så värdelöst här. Jag vill bara komma bort, bort till himmelen eller nått.

Mina dagar är mörka, och jag försöker vara stark och hålla modet kvar. Men du är död, så kommer jag ens bli lycklig någon dag?

Mike är fortfarande på fri fot och polisen håller på och leta efter honom dag in och dag ut. Jag lever med en ständig rädsla över att Mike ska komma till mig. Men jag är inte rädd för vad han skulle kunna göra mot mig fysiskt, utan psykiskt. Han skulle kunna skjuta mig, han skulle kunna döda mig. Jag bryr mig inte. Men om jag skulle träffa honom och se din mördare i ögonen. Jag skulle bryta ihop och antagligen inte bli detsamma igen.

Jag skäms över mig själv. Jag skäms över att jag litade på Mike. Jag skäms över att jag valde honom istället för dig. Jag släppte in honom medan jag byggde upp fler murar mot dig. Jag skulle lyssnat på dig. Jag skulle litat på dig.

Jag skulle aldrig följt med Oscar från första början. Jag borde ha förlåtit dig direkt, för även om du skulle dö hade vi i alla fall fått mer tid tillsammans. Jag skulle uppskattat varje sekund jag fick ta del av dig och vår kärlek.

Jag borde ha insett vad du betydde tidigare, för nu är det försent.

Xx, din Leah

. . . . . .
Glöm inte att också läsa min andra bok Memories!