Affected

16.

Kära Alec

Jag hatar dig. Jag hatar dig så jävla mycket för att du lämnade mig. Jag hatar dig för att du dog och jag hatar dig för även om jag försöker att inte göra det så fortsätter jag att älska dig lika mycket som förut. Allting som kunde gått fel gick fel. Allt dåligt som någonsin kunde hända hände oss och jag hatar dig för att du behövde betala priset du inte var menad för.

Eller nej, jag hatar dig inte. Jag kan inte hata dig och det vet du. Jag hatar världen. Jag hatar vårt universum. Varför skapas liv om vi ändå ska dö och vad är meningen med våra liv om vi ändå spenderar stor del av dem i sorg och smärta? Det enda vi tillförde i världen var mer plåga, mer lindade och mer död. Det är som att universum valde ut oss två till att aldrig få vara rent av lyckliga. Vi var aldrig menade till att få ett lyckligt slut, men vad gjorde vi för att förtjäna det? Vi var en storm. Vi var regnet och vinden och slet i allting i sin väg och förvärrar ovädret. Men även om vi skapade elände för oss själva så hörde vi ihop. Tillsammans skapade vi katastrof i varandras liv men den kärlek vi delade? Den var speciell.

Vi var en perfekt storm.

Xx, din Leah

. . . .
Idag ska jag spela första matchen sen i höstas och det ska bli så kul, men får hoppas att mina knän håller hehe🙈❤️