T R E

426 7 0
                                    

Jag vet inte vad de gjort av Klara men jag vet inte äns om hon lever. Ingen av de har kommit in och gett mig mat eller något annat på 24 timmar eller mer. Jag är väldigt svag och sitter på fönsterkarmen och tittar ut genom fönstret. Det har blivit en daglig vana direkt när jag kliver ur sängen på morgonen sätter jag mig här. Ibland ser jag folk från skolan passera men ingen kan se in och byggnaden ser inte ett dugg misstänksam ut. Jag hör hur någon går upp och tror att det är att de ska till Klara då de jag tror plågat henne för hon har skrikit av smärta ganska ofta. In på mitt rum kommer Oscar men en väldigt sur min. "Följ med",eftersom jag såg att han var redan på dåligt humör nickade jag och han kunde ta tag i min arm. Hans hårda grepp gjort så ont så jag peep till av smärta fast han säkert inte tog tag om min arm så hårt. Jag gick dock väldigt långsamt för jag var för svag. Han ledde mig in i ett rum där Klara satt,helt svettig och uttmattad samtidigt som det droppade blod från henne. "Ni har 5 minuter på er att prata" säger Oscar. Jag nickar och han lämnar sedan rummet och stänger dörren. "Hur är det Klara?" frågar jag,hon tittar upp på mig och ler. "Bra,bara du mår bra" säger hon och klämmer fram ett svagt leende på hennes läppar. "Men då måste du må jävligt dåligt" sa jag och hon skrattade till då Oscar kommer in i rummet och tar hårt tag om min arm så jag pepp till. "Sluta,skada inte henne" sa Klara och tittade surt på Oscar som bara skrattade. "Håll käften" sa han och tog mig ur rummet,jag tittade hans perfekta ansikte. Hans käkben syntes så tydligt,han gyllenbruna hud var så perfekt och hans fluffiga hår var ett perfekt plus. Han stannade till och fick stora ögon då vi hör Felix skrika. "TA SKYDD"skriker han och då börjar det genast att skjutas in i huset. Oscar virar mig så jag står med ryggen mot han och hans armar slingrar sig runt mig för att hålla mig säker. "Klara då?" frågar jag och han ber mig bara att vara tyst då det börjar skjutas igen och han drar mig in i ett liiiitet rum där endast bi två får plats. "Oscar?" säger jag och har riktar sin blick mot mig,"jag är rädd" säger jag med en sprucken röst och han kramar om mig. "Vi kommer klara oss" säger han och jag nickar medans en tår faller ner för min kind. Han torkar bort den med sin tumme och jag tittar på han. "Kusten är klar!" skriker Felix och bi bryts från tankarna och går ut. Oscar går före mig och jag hör hur någon går upp för trappan. "Är Alexandra kvar?" frågar Ogge och Oscar flyttar på sig och jag tittar ner i marken. Ogge nickar och Oscar leder mig tillbaka till mitt rum,jag sätter mig genast på fönsterkarmen och efter en stund kommer Omar in. Han hade tagit in en bricka med någon äcklig mat. "Ät" sa han och började gå mot dörren,"nej" sa jag självsäkert och han stannade upp. Han vände sig sedan om och sprang mot mig och tog sedan sin hand runt min hals och lyfte mig upp. "Sluta käfta emot" sa han argt och jag försökte hämta luft. "Släpp henne för helvete!"röt någon och personen tar sin arm runt Omars hals och det gör så han släpper greppet om mig så jag flyger i golvet med en duns. Jag kollar upp och ser hur Oscar skäller ut Omar,när han lämnat rummet lyfter Oscar upp mig i hans armar och lägger mig i sängen. Han bäddar om mig och kommer in med stekta mackor med kyckling och varm choklad. Han var påväg ut då jag tar tag om hans hand,"tack att du tar hand om mig innan min död" sa jag och han log och lämnade sedan mitt rum efter att han fixat tv till mig också.

Oscar's perspektiv
Jag lämnade hennes rum och gick ner till de andra där de stog och pratade men de vände sig om när jag kom in i köket."Tja" sa jag och Felix kollade surt på mig,vad fan har jag gjort mot honom? "Vad fan är det med dig? Vaknat på fel sida av sängen eller?" sa jag medans jag tog fram en kopp,"hur kan du skydda fången?"frågade han och jag suckade högt. "Oscar har gått och blivit kär" retades Omar och gjorde en high five med Olly. "Du vet vad som gäller,INGEN kärlek torelerar jag" sa Felix och jag nickade. När de lämnat rummet suckade jag tungt och hällde upp äppeljuice i mitt glas.

Förbjudna läppar||o.e Where stories live. Discover now