Påverkad ~ foscar

Kapitel 18

"Nej Oscar, jag vill inte" får jag ur mig med en tveksam röst men han fortsätter bara att placera slarviga kyssar längs min hals samtidigt som hans skakiga händer kämpar med att få upp mitt skärp.

"Oscar" yttrar jag aningen skrämt och han hummar ofokuserat samtidigt som han till slut lyckas få upp mitt skärp och min byxknapp och hetsigt trycker ner byxorna längs mina ben innan han sträcker sig efter min tröja som han sliter av och trycker upp mig mot väggen innan hans ofokuserade och slarviga kyssar letar sig ner för min bröstkorg.

"Oscar, jag vill inte" yttrar jag bryskt trots att sorgen i min röst framstår tydligt och han rycker till då jag är tvungen att slå med mina knytnävar mot hans bröstkorg för att nå fram till honom.

"M-men Felix jag ä-älskar ju dig" sluddrar han fram och trots att orden är allt jag någonsin velat höra från hans läppar så rinner tårarna längs mina kinder. För enda anledningen till att han faktiskt yttrar det är för att han är full.

"N-nej Oscar, s-snälla bort från mig. S-snälla rör m-mig inte" snyftar jag fram och något i honom verkar vakna till då han upptäcker att jag gråter.

Förvirrat stapplar han ett par steg bakåt och jag sjunker ner med ryggen mot väggen och gråter högt.

"J-jag önskar a-att jag kunde h-hata dig" skriker jag fram med en sprucken röst och hans anstränga andetag är hans enda svar.

Efter ett par minuter känner jag hur han sjunker ner bredvid mig och sen sitter vi där, jag gråter och han är påverkad. Som det alltid ser ut.