T I O

182 8 6
                                    

Hennes hus var stort, nästan så jag förvirrade bort mig när jag skulle låna toaletten. Vi hade en mysig kväll, en av de mysigaste jag haft på länge. Vi spelade Alfa-pet långt in på kvällen, vi drack varm choklad som hennes chock gjort och jag kommer från och med nu alltid dricka min varma choklad här. Vi skrattade och det kändes aldrig stelt. Det var som vi varit vänner sedan småbarnsben, hon kändes inte ny för mig.

Vi satt vid det lilla bordet med varsin filt virade runt oss och bådas blicka låg på brickan framför oss, nästa drag var Zoeys. Vi hade börjat spela fia med knuff för en stund sedan och spelandet var i full gång. Himlen utanför var mörk, och staden lika så, den mörka omgivningen lystes upp av stjärnorna och lamporna nere i staden. Rummet vi satt i var nedsläckt och vi hade tänt en massa ljus, och den öppna spisen sprakade i bakgrunden.

"Din tur Harry" sa Zoey och räckte över tärningarna, jag tog emot dom och skakade om innan jag kastade ut dom på bordet. 2 + 4. Jag flyttade min ena gubbe och Zoey tog upp tärningarna. 1+1, hon flyttar ut två nya spelare på spelplanen.

"När spelade du din första roll i en film Harry?" jag kollar upp på Zoey som fortfarande har blicken på spelet.

"Jag tror jag var åtta, men då var jag bara statist" svarar jag och hon nickar. "När var du första gången med i en film?"

"Jag var nog fyra, min moster älskade att ta med mig som statist i filmer, och det var en grej vi alltid gjorde ihop, så som barn går på fotboll eller hockeymatcher med sin pappa, så gick jag på filminspelningar med min moster" ler Zoey och jag nickar.

"Låter underbart" svarar jag och hon nickar.

"Ja, det var vår grej, något jag saknar" Jag nickar. Det låter som en sådan där tradition som man kommer minnas med gåshud och behag.

"När slutade ni med det?"

"Jag var 13, hade nog precis fyllt. Vår sista filminspelning ihop var en större roll, vår första riktiga roll i en film. Det var en film som utspelade sig för länge sedan, i England faktiskt. Min moster var Drottningen och jag var en av hannes döttrar, som då var Prinsessa. Jag mins det så väl, hur vacker och hur lycklig hon var. Det är mitt finaste minne med henne" svarade hon, hon log men blicken var fäst på spelplanen.

"Varför slutade ni?" frågade jag, jag kände tilliten hon gav mig, hon litade på mig.

"Min moster dog i Cancer månaderna efter inspelningen, hon hade fått en ondartad blodcancer, hon behövde inte lida länge. Hon sa under inspelningarna att hon kände sig lite dålig, men hon ville aldrig oroa mig och sa att det bara va någon förkylning" svarar hon och jag jag nickar.

"Jag beklagar, hon var säkert en fantastisk människa, och oerhört vacker" säger jag och hon nickar.

"Det var hon, du skulle ha träffat henne, snällare får man leta länge efter" ler hon och jag nickar. Efter att fia matchen avslutats gick vi skilda vägar, Zoey till sitt rum och jag till mitt gästrum. Sängen var skön, oerhört skön och jag sov som en prins. Jag skulle ha velat träffa Zoeys moster, Jag skulle vilja träffa hela hennes familj, jag skulle vilja att hon fick träffa min.

Actor | h.sWhere stories live. Discover now