Actor | h.s

E L V A

"Scyler, det är inte det, det är-ehh det, det är..." orden fastnar i munnen på mig, jag får inte fram vad jag ska, jag minns inte vad jag ska säga eller göra, det står helt stilla.

"Bryt!!" ropar regissören en aning irriterat och reser sig ur sin stol. "Harry! vi behöver prata" jag suckar tungt, sänker huvudet och går ner till regissören där han står med armarna i kors och sin konstiga hatt en aning på snedden. När jag kommer tillräckligt nära lägger han sin ena hand över min axel och trycker lätt samtidigt som han fortsätter att gå och jag följer bara med.

"Vad är det som händer med vår stjärna?" frågar han, helt allvarligt. I de filmer jag tidtagare medverkat i har regissörerna alltid varit sura och tvära. Det är första gången jag mött en som är så mån om att alla ska prestera sitt bästa och samtidigt må bra.

"Jag vet inte vad det är för fel, jag får inte fram någonting" säger jag en aning panikslaget och regissören skakar bara lätt på huvudet.

"ta det lugnt Harry, vi har tagit oss igenom en femtedel av filmen, och du har presterat oerhört bra för att vara din första stora roll i en film, det är inte många som klarar det. Filmen kommer bli fantastisk, både du och Zoey är otroliga skådespelare och alla kommer älska hur ni lever er in i er roll och kan spela alla olika tyder av känslor. Det ser super ut på skärmen, och det förtjänar du att veta. Men idag går det inte lika bra eller hur?" Jag skakar på huvudet, det går åt skogen.

"Vad kan det bero på?" frågar han sen och vi stannar, vi har kommit en bit ifrån de andra och jag kollar bort mot dom, de sminkas, städas och redigeras. Jag suckar tungt och vänder tillbaka ansiktet mot Adam, Regissören.

"Ärligt talat, har jag ingen aning. Jag är ur fokus" svarar jag och han nickar.

"Hur kan vi ändra på det?" han kliar sin fundersamt i skäggstubbet.

"Jag vet inte" svarar jag och biter mig smått frustrerat i underläppen.

"Det är bara du som kan lista ut det Harry, ta fem minuter och bara vila, det kommer komma till dig" säger han och klappar mig faderslikt på axeln. Jag nickar kort innan han går tillbaka, jag står där ett tag. Något förstör mitt fokus, och jag vet inte vad det är.

"Zoey, vi kör din ensamma scen!" säger Adam och det går fort att förändra allt och de startar snabbt igång inspelningen. Jag sätter mig ner mot väggen och funderar igenom mig själv, vad förstör mig koncentration? Vad?!

Det slår mig sedan, som en blixt från ovan. att jag aldrig tänkt på det tidigare. Det är solklart.

______________________

Finns nu på instagram!

supergurkan62

följ gärna! puss!

ily ♡