Tell me| Fogge

5

Felix perspektiv

Jag går med trötta steg mot mitt skåp. Efter jag och Ogges breakup så sov jag inget inatt. Jag grät hela natten och tänkte på alla fina minnen jag och Ogge hade. Jag öppnar mitt skåp och slänger in min jacka och väska medans jag tar ut mina böcker. Jag går längst korridoren och ser ingen kotte här förmodligen så är alla på sin lektion så jag är 20 minuter sen. Jag hör några stön en liten bit och nyfiken som jag är går jag dig ljudet är. När jag kommer fram så står Ogge pressad emot skåpet medans någon okänd kille tar på honom och de hånglar vilt. Mina ögon vattnas enormt och ser hur de avbryter hånglet och ser hur Ogge kollar på mig. Jag skakar på mitt huvud och slänger böckerna på sidan och springer ut från skolan. "Felix vänta" skriker Ogge bakom mig och jag ignonerar honom genom att öka takten och springa tills mina ben orkar. Jag bankar på trädet framför mig och skriker till då smärtan i bröstet är oerhört stor. Jag förstår att jag och Ogge inte är tillsammans mer men att han har kommit över det så fort det gör ont.

Jag kommer in rusandes in i mitt hus med tårarna fortfarande rinnande och jag springer till mitt rum. Jag går fram till sängen och ligger mig ner och låter tårarna rinna igen. Att Ogge skulle kunna göra något sånt har jag aldrig trott på. Jag ställer mig upp igen och går till mitt nattduksbord och tar ut en liten ask. Där är min älskling som jag har i alla dessa år hjälpt mig men jag slutade att använda den när jag och Ogge blev tillsammans. Jag flinar lite innan jag sätter mig på sängen igen och för den vassa delen i min handled. Jag gör det ett fåtal gånger och kan inte låta bli att gråta glädjetårar. Jag går till toaletten och gör rent såret och lägger bandage och lägger mig i sängen igen. Denna gången låter jag inte bli att gråta igen. Men den här gången är det inte glädje tårar.

♢♢♢♢♢♢♢♢♢♢♢♢♢♢♢♢

Vet ej vad jag tycker om den här kapitlet :/ vad tycker ni?