Mimmis perspektiv:
PIIIP... PIIIP... PIIIP...! Jag öppnar sömnigt ögonen och slår på min väckarklocka så den blir tyst. Sista dagen i skolan innan sommarlovet... Ush... Och jag ska sjunga solo... Att bara tänka på tanken gör mig illamående. Jag tycker att jag sjunger som att en anka stryps men alla tycker att jag sjunger som en ängel. I mina ögon låter jag kanske hemsk men i andras låter jag väl som en ängel...
Jag går sakta upp och drar på mig ett par svarta mjukisshorts och går ut till köket. Eftersom att ingen var hemmatog jag ett äpple och sköljde det och började äta. Sen ringer det på dörren och jag går och öppnar.
- Hej, säger Omar.
Jag ler. Shit! Fan vad pinsamt! Här står jag med ett linne och sen ett par mjukisshorts och sen rufsigt och tovigt hår!
- Vad gör du här? Frågar jag nyfiket.
- Jag hörde att du skulle sjunga solo så vi tänkte komma och kolla, säger Omar och ler.
Helvette heller! Nu skulle jag dö! Killarna skulle lämna mig på grund av min strypt ank-röst. Jag ler.
- Visst... Säger jag och rodnar lite.
- Ses sen då, säger Omar och börjar gå.
Jag stänger dörren och andas ut. Shit! Jag börjar fixa mig i ordning och sedan sätter jag på mig kläderna mamma lagt fram. En medellång lila klänning med volanger och en lila rosett på ryggen. Jag hade fått den av farmor i julklapp. Hon hade sytt den själv och hon sa att ingen i hela världen hade en likadan! Jag sätter på locktången och medans den blir varm sminkar jag mig. Det fick bli lila ögonskugga med rosa glitter, svart eyeliner och ljusrosa läppglans. Sen blev locktången klar och jag började locka mitt hår. När jag kollade på klockan var den 8.12. Jag började om ungefär 18 minuter så jag hade gott om tid. Sen letade jag fram ett par skor. Så hittade jag ett par vita converse som jag satte på mig. Sen tog jag min väska och gick ut. Jag låste dörren och sen ser jag att killarna kommer med helt normala kläder. Dem kollade på mig och sedan gjorde dem små visslingar.
- Men lägg av, säger jag.
- Fan, vad snygg du är! Säger Felix och kramar mig.
- Nej... Säger jag.
Omars perspektiv:
- Du är visst snygg, säger jag och blinkar med ena ögat.
Mimmi kollar mot mig och ler.
- Ska vi åka? Frågar Felix och kollar på oss som nickar.
- Pax för att åka bakom Omar, säger Mimmi.
Felix, Ogge och Oscar gör små visslingar och dem vet att jag gillar henne. Äntligen ska jag få höra henne sjunga! Jag har aldrig hört henne sjunga eftersom hon säger att det låter som att en anka blir strypt. Men nej... Det tror jag inte.
Hon hoppar upp bakom mig och håller om mig. Sedan åker vi iväg mot hennes skola.
Mimmis perspektiv:
När vi kom fram hoppade jag av och gav hjälmen till Omar. Stolar stod redan på skolgården och alla musikinstrument stod ute. Vissa stod redan och tränade till vissa låtar.
- Lycka till nu då, säger Oscar och ger mig en kram.
- Det kommer gå jätte bra, säger Ogge och ler.
- Neej... Alla kommer skratta åt mig och sen kommer dem mobba mig, säger jag.
- Nej! Säger Omar och ler.
- Om jag knappt vågar sjunga för er fyra hur fan ska jag klara av att sjunga för hela skolan? Frågar jag och kollar på dem.
- Men det kommer gå jätte bra, säger Felix och ger mig en kram.
- Lycka till! Skriker alla efter mig när jag går iväg.
- MIMMI! Ropar någon bakom mig och jag vänder mig om.
Där kommer min bästis Tina springandes. Jag springer emot henne och kramar henne länge. Eftersom att hon varit bortrest i nästan ett helt år så har jag saknat henne enormt!
Felix perspektiv:
- Jag tror att hennes röst är lika vacker som henne, säger Omar.
- Vi vet att du är kär i henne, säger jag och alla kollar på Omar.
- Man märkte det direkt hörru, säger Oscar och Omar rodnar.
- Mimmi börde bara se det nu, skrattar Oscar fram.
Vi vänder oss om och Mimmi står och kramar en orangehårig tjej med ett blått linne och svarta jeans.
- Vem tror du att det är? Frågar Ogge.
- Någon hon nog saknat. Annars kramas man väl inte så där länge, säger Omar.
- Det är sant... Säger jag.
- Kom, vi går dit bort och sätter oss. Annars måste vi kanske stå under hela "konserten" eller nu vad det heter, säger Oscar.
Vi börjar gå och sätter oss ungefär längst bak eftersom vissa av klasserna redan kommit.
