Are we friends?

Percy

Vi börjar följa strömmen mot som ser ut som vagnar som folk hoppar upp på.

På långt håll ser vi Ginny och Ron, tack vare deras hår. De står och klappar på pegasusen som drar en vagnarna. Eller jag trodde att det var pegasus. När vi kommer närmare ser jag att hästen är nästan bara gjorda av ben, men svart päls och stripig man och svans.

"Vad är det där?" Frågar Leo och ser lite äcklad ut.

Harry vänder sig om.

"Trestraler. Kan ni se dom?"

"Varför skulle vi inte kunna se dom?" Frågar jag.

Harry rycker på axlarna.

"Det är allt fler som kan se dom. Man måste ha bevittnat döden för att kunna se dom."

Trestralen som drar vagnen vänder på huvudet mot mig.

"Vilka är ni? Ni är inte trollkarlar.."

"Nej, det stämmer.. vi- det är inga andra som kan förstå er?" Frågar jag.

Trestralen rufsar på huvudet, vilket får Ginny att ta bort sin hand från dess hals.

"Nej. Jag var aldrig stöt på någon som förstår oss innan.. Vem är du?"

Jag kastar en blick på Annabeth. Hon studerar mitt ansikte och värkar förstå att Trestralen frågar om vilka vi är.

Hon nickar kort och jag vänder mig mot honom igen.

"Vi kommer inte från er värld, vi är halvgudar. Vi är barn till de grekiska och romerska gudarna, men vi är här på ett uppdrag."

"Vadå för uppdrag?"

"Det vet vi inte ännu. Just nu, ska vi bara smälta in."

"Hur kommer det säg att jag bara kan prata med dig, och inte de andra?"

"Jag är son till Poseidon."

Trestralen spärrar upp ögonen.

"Poseidon?!"

"Ja, men vi är här i fred. Vi vill inte göra någon av er illa."

Mer än så hinner jag inte säga, för Annabeth kramar om min hand hårt och jag inser att alla stirrar på mig.

"Va?" Frågar jag.

"Vi frågade om ni vill ta en vagn med oss?" Säger Ginny.

"Åh, javisst! Varför inte?" Svara jag.

Annabeth, jag, Will och Nico hoppar upp på vagnen tillsammans med Ginny och de andra.

Till min förvåning så finns det inget sätt att styra Trestralen på.

"Hur styr man?" Frågar jag och tittar på Harry.

"Det behöver man inte. Trestralerna är tränade till att dra vagnarna utan någon kusk."

Jag nickar och vagnen rycker till, och vi börjar rulla.