7

1 0 0
                                    

När vi lämnat resterna av maten och är påväg ut så drar jag tag i Emilios hand, han vänder sig hastigt om. "Vad är det?" frågar han oroligt och jag ser återigen hur Ivan kollar på mig i ögonvrån.

"Jag vill ju bara ha en milkshake" säger jag och putar med underläppen.

Emilio skrattar lättat och betalar min milkshake, samt hans. "Tack babe" säger jag och flätar ihop våra händer.

"Ska vi dra ned till stranden?" frågar Emilio och jag nickar glatt till svar.

Väl framme vid stranden tar jag av mig min tröja och går i bh och shorts, jag går fram till Emilio som hållt i min milkshake medans jag tagit av mig min tröja.

Emilio har blicken mot mina bröst. "Älskling, mitt huvud är här uppe" säger jag och ler för mig själv samtidigt som jag lägger två fingrar under hans haka och lyfter upp den.

Han ler smått, och jag tar min milkshake och sedan kramar jag om honom.

Det knakar i en buske längre bort i kanten på stranden, och fram kliver ingen mindre än Ivan.

Jag suckar, bäst att få det avklarat.

Jag ber Emilio att vara bakom mig, och han följer med mig emot Ivan.

"Hej Ev" säger Ivan som ingenting har hänt.
"Evelina" rättar jag honom då jag inte gillar hur folk som svikit mig kallar mig för "Ev".

"Låtsas inte som om inget hänt" säger jag och känner Emilios armar omkring min midja, hos honom känner jag mig trygg.

"Men jag trodde inte du hade samma känslor för mig" säger Ivan och kliar sig i nacken, jag känner hur ilskan växer och jag tar ett djupt andetag.

"Ivan, du trodde inte, du visste att jag hade det. Och du sumpade det, du slängde mig i soporna för att jag behövde några dagar att tänka, snälla du" säger jag och lutar mig mot Emilio.

"Men jag kan förklara, ja.." hinner han säga innan jag avbryter honom.

"Du hade ett val, jag eller henne. Och du valde henne. Som man bäddar får man ligga" säger jag och drar med mig Emilio därifrån, fast det tar stopp då Ivan tagit tag i Emilio.

"Skärp dig Ivan, släpp taget" säger Emilio och Ivans ögon blir svarta. ( man säger så när någon blir arg ok, om nån inte fatta så blev hans ögon ofc inte svarta )

Innan jag vet ordet av så ger Ivan Emilio en knytnäve under höger öga.

"Va i helvete Ivan!?" skriker jag och faller ned på knä brevid Emilio som ramlat omkull av slaget.

"Emilio, är du ok!?" säger jag oroligt och Emilio stönar.

"Evelina, du gråter" säger Ivan och jag kan inte hålla min ilska i kontroll.

"Vafan förväntar du dig? Idiot!" skriker jag och reser mig upp och puttar till honom.

"Du tar det jävligt lugnt nu Evelina" säger Ivan varnande, och precis när jag höjer min högra arm så slingrar sig ett par armar omkring min midja och drar mig ifrån Ivan.

Jag kämpar emot och kommer tillslut loss, jag springer, så fort jag kan.

"EVELINA!!!" skriker Emilio bakom mig och springer efter.

Men det är försent jag kastar mig på Ivan och bara slår, jag vet inte vad jag träffar, eller hur hårt jag slår. Jag bara slår.

Ivan vänder oss om och kysser mig från ingenstans, och jag lyckas på något sätt kura ihop mig till en boll och sparka bort honom med fötterna. Emilio kommer fram till mig, men flyger snart över mig och Ivan syns istället.

"Hur har du ens mage att behandla din egen bror såhär!?" säger jag med hög röst och reser mig upp och ska precis gå bort till Emilio som ligger medvetslös längre bort i sanden, innan Ivan tar tag i mina ben och jag faller med ansiktet hårt mot marken.

"EMILIO!" skriker jag när Ivan drar iväg mig.

Emilio reser sig sakta upp men ramlar snart igen, sen känner jag hur det bränner till i huvudet och allt svartnar.

~~~~
Vidrig människa den där Ivan HAHA va hemsk ja e

me or her ? | I.M & E.M Where stories live. Discover now