me or her ? | I.M & E.M

8

Jag känner hur kroppen värker, och jag får inte upp ögonen då jag är för trött för att orka.

Jag är helt slut, som att jag sprungit ett maraton femtio gånger på rad, i full fart.

Till slut får jag upp mina ögon, fast stänger de snart igen på grund av det starka ljuset, men sen öppnar jag försiktigt ögonen och jag vänjer mig vid ljuset väldigt snabbt.

Men det visar sig även att jag kollat rakt upp i en lampa, när jag då väl vant mig vid ljuset så tittar jag mig omkring. På höger sida finns ett bord med en chokladask, och ett kort.

Det står 'Till Evelina' med prydlig handstil.

Jag öppnar det lilla kuvertet och viker upp det lilla kortet och det står
'Hej Evelina
Jag vet inte hur jag ska säga detta, men när du läser detta. Så finns inte pappa. Jag dödade din far. Din far hade en affär med en minderårig, som bara var 14. Jag kom på honom och vi började bråka, jag puttade in honom i glasskåpet och han hade otur. Jag är otroligt ledsen min fina Evelina, men det är så det är och du måste lära dig leva med det.

Jag hörde om att du blivit misshandlad, och kom dit för att lämna detta och jag tänkte stanna kvar. Men jag lämnade dig och Emilio ensamma på rummet, det skulle inte blivit bättre om jag varit där.

                 
        Jag älskar dig Evelina
                  Mamma'

Jag var helt mållös, hade mamma verkligen dödat pappa? Var det meningen? Råkade hon bara? Hur kommer det bli med mig? Vart är mamma nu?

Alla dessa frågor snurrade runt i mitt huvud, och min syn försämras.

Och deg sista jag ser, är massa sjuksköterskor som kommer inspringandes i rummet och en säng, alldeles brevid min och där ligger..

~~~~~
DUN DUN DUN #nolife