Noel: Väck inte Frasse
Senare samma dag
Jag kan inte något annat än och le över Mys sätt att dansa på. Hennes armar och ben flyger runt överallt och hon skrik sjunger hest med i låten som spelas ifrån högtalaren. "Okey mäster dansaren dags att ta det lite lugnt kanske?" My slutar upp med vad hon håller på med och ger mig en sur blick innan hon fortsätter. Snart kommer grannarna börja klaga på för mycket oväsen. Nej nu räcker det. My som är alldeles för upptagen med sitt dansade märker inte att jag rest mig upp ur soffan och ställt mig bakom henne. "Hallå N-" Precis när hon vänder sig om för att prata tar jag tag om hennes midja och relativt smidigt kastar jag upp henne över min axel. "Noel släpp! Jag är inget barn!" My protesterar och börjar slå med knytnävar på min rygg där jag står i mitten av mitt sovrum och snurrar runt oss i cirklar. Skrattandes kastar jag ner henne på sängen och strax därefter lägger även jag mig ner. My andas högt där hon ligger och stirrar rakt upp i taket. Kinderna är alldeles rosiga utav ansträngning men hon värkar inte bry sig så värst mycket. "Du Noel,denna dagen har varit väldigt kul." Hon vänder huvudet mot mitt håll och ger mig sitt typiska leende. "Den har varit perfekt." Jag kan inte något annat än att le stort mot henne. My ödslar ingen tid utan lutar sig upp och planterat en lätt kyss på mina läppar. Vi båda ler när hon drar sig undan jag kramar om henne mot min bröstkorg. Det ända som hörs i rummet är musiken som spelas och våra djupa andetag. "Är det inte lite konstigt ändå att vi tycker om varandra men jag vet inte så mycket om dig?" My ger ifrån sig ett litet skratt. "Jag menar,jag har varit hemma hos kronstrand sedan jag var åtta år gammal men jag har aldrig träffat dig." Förvånat rynkar jag på pannan och känner hur min hjärna arbetar. Va? Har hon verkligen känt Ludde så länge och aldrig har vi sett varandra hemma hos honom. "Det är lite skumt faktist." Jag nickar långsamt. Vi ligger sådär i min säng i flera minuter i bara tystnad, den är inte stel utan snarare en sån bekväm tystnad där man bara uppskattar varandras sällskap. Snart känner jag tunga andetag mot min nacke och jag ler. Antar äventyrsgolf och dansade tar på krafterna mer än vad man tror. Efter några minuter känner jag rastlösheten klia i fingrarna och jag klarar inte längre av att ligga still. "Mysisen vakna." Jag drar ett finger över hennes panna och tar bort några hårlockar som fallit framför hennes ögon. Irriterad lägger hon handen över min mun och ger ifrån sig ett 'schh.' "My." Jag drar ut på y:et för att störa henne ännu mer. "Noel,jag sover." Mumlandes lyfter hon upp huvudet ifrån mitt bröst och kollar på mig med trötta ögon. "Vad sägs som att äta?" Jag ger henne ett litet flin. My ler tillbaka och reser sig upp ifrån sängen och räcker över sin hand mot mig. Jag tar hennes hand i min och tillsammans går vi ner till köket. Hela familjen förutom Frasse är ute och äter middag med någon annan familj. "Hej vovven." Mys ögon blir alldeles stora när hon ser hunden som ligger och sover på vardagsrumsgolvet. "Nej My väck inte Frasse!" My hoppar tillbaka uppjagad och kollar bak på mig med stora ögon. "Varför inte det?" Hon rynkar på ögonbrynen undrande. "För då kommer hunden vilja gå ut!" Jag kastar upp armarna i luften dramatiskt vilket får My att brista ut i ett skratt. "Men Noel vill bara ligga på soffan?" Får hon ut mellan skratten och håller sig för magen. "Nej tyst nu! Ska vi laga mat eller ska vi beställa Thai?" Lutandes mot köksbänken väntar jag på Mys svar. Efter lite betänketid lägger man märke till att hon bestämt sig "Thai mat,lätt." Hennes ansikte skiner upp glatt och hon sätter sig brevide mig på köksbänken. "Vad vill du ha då?" Återigen rynkar hon ögonbrynen för att försvinna in i sitt tänkande. "Jag tar samma som du,det kan bli intressant." Jag nickar och tar upp mobiltelefonen ifrån bakfickan på mina jeans. När telefonen börjar ringa kliver jag ut i hallen för att inte My ska störa i bakgrunden. Efter en diskussion med killen på andra linjen om vad vi vill ha så lägger jag på och traskar tillbaka in i köket där My sitter på golvet och leker med..Frasse. "Väck inte Frasse sa jag ju!" Flinandes rycker hon på axlarna och försöker se oskyldig ut. "Jag väckte honom inte,han bara kom ifrån vardagsrummet och la sig i mitt knä." Irriterad går jag ut till hallen och hämtar hans koppel. "Du väckte honom,du går ut." Skrattandes tar My kopplet och går ut i hallen tillsammans med Frasse.
__
Uppdateringarna kommer inte vara så snabba nu för känner mig döende om jag ska vara ärlig,men när jag är frisk igen då jävlar!
VOCÊ ESTÁ LENDO
Rosor utav plast | n.f
Fanfic"Noel du är ju inte så värst romantisk som ger mig rosor gjorda i plast." Hur klyschig vår kärlekssaga än blev så visste jag ändå att den var fin på vårt egna lilla vis för han var allt för mig och jag var allt för honom. Det var han och jag. [soc...