Noel: My Nyquist
Mitt hjärta bultar hårt där jag står utanför ytterdörren hem till My med rosorna i min hand. Vi kom hem ifrån landstället för cirka en och en halv vecka sedan och jag har inte sett henne sedan dess. Det känns så otroligt dumt emot My att jag alltid ska vara så upptagen med annat och aldrig ha tid för henne längre. Hon säger att hon förstår och att bandet ska vara min första prioritet men hon är ju ändå min flickvän och säger bara det för att hon tror att hon måste. My borde vara min första prioritet efter familjen men det är hon ju inte. Fan Noel du måste verkligen skärpa dig. Med skakiga händer och bultande hjärta bankar jag på den röda ytterdörren. Inifrån hörs Mys röst innan steg riktas bort mot dörren. "Noel? Vad gör du här?" Hennes ögon växer en aning i förvåning när hon öppnar dörren och möts utav min gestalt. "Jag har inte dig som första prioritet My och det borde jag verkligen. Så jag tog med en present." Jag ger henne ett charmigt leende innan jag räcker fram buketten med rosor. "Noel du är ju inte så värst romantisk när du ger mig rosor i plast." My ger ifrån sig ett högt skratt och tar emot buketten. "Älskling, dagen jag slutar älska dig är dagen rosorna vissnar." Min andedräkt slår emot hennes kind och det går tydligt att se hur gåshud knottrar sig längst nacken ner till ryggen. "Noel sluta vara så cliché." Skrattar hon innan hon ställer sig på tå och kysser mig ömt. My Nyquist för dig skulle jag kunna vara Sveriges största pojkväns cliché tusen gånger om.
___
Ett kort litet gulligt kapitel sisådär efter 5 dagar sedan senaste uppdateringen men har tappat inspiration och det händer mycket i skolan just nu inom min vänskapskrets och måste lösa allt där.
ESTÁS LEYENDO
Rosor utav plast | n.f
Fanfic"Noel du är ju inte så värst romantisk som ger mig rosor gjorda i plast." Hur klyschig vår kärlekssaga än blev så visste jag ändå att den var fin på vårt egna lilla vis för han var allt för mig och jag var allt för honom. Det var han och jag. [soc...
