Touché

~2~

Efter att ha ätit frukost, går jag upp till mitt rum och förbereder mig för en varm dusch. Jag sätter på musik i mina högtalare, hoppar in i duschen och sjunger för fullt.

När jag hoppar ut ur duschen har jag nästan glömt bort vad jag tror hände igår, men när jag kollar ut ur mitt fönster som är mot den där skogen så kommer jag ihåg allt igen.

It can't have been a dream! "ANASTASIA HONEY, IF YOU HAVE HOMEWORK  PLEASE DO THEM NOW!" Skrek mamma från nedervåningen. "OKAY!" Svarade jag och gick runt i rummet för att hitta min rygga, men den var inte här.

Jag öppnar dörren till mitt rum och frågar mamma och pappa fall dem har sett den, båda svara nej och då stänger jag min dörr igen.

"Where can it be?" säger jag fundersamt till mig själv. Än en gång kollar jag ut ur fönstret och tänker, I must have lost it yesterday in the forest.

Jag bestämmer mig för att gå ut och leta efter dem, så jag tar på mig en beige hoodie, blåa jeans med hål på knäna och ett par vita korta converse. (bild)

När jag gått ner för trappan och är halvvägs ut ur bakdörren frågar mamma, "Where are you going?", jag fick tänka efter en liten stund, men sa sedan, "I just dropped something on my way home from school yesterday", "Oh okay, hope you find it then" sa hon och jag gick ut och stängde ytterdörren efter mig.

Jag små joggar mot skogen och ser en stig som jag väljer att ta. Jag går en stund och kommer dit stigen har delat sig, I cant have dropped it here, it was so long from were 'he' "attaced" me.

Jag bestämmer mig för att ta den högra stigen (alltså den som jag valde att inte gå sist, inte den mot skolan). Jag går ett tag och kommer fram till en gammal bunker. I've never noticed this before.

Jag går sakta mot bunkern och ser att dörren är öppen. Jag tar upp min mobil, sätter på ficklampan och går in. Direkt när man kommer in så är det en trappa som leder en bit ner (alltså en underjordisk bunker). Jag går ner för trappan och ser min väska som ligger på ett bord mitt i rummet. Jag går fram för att ta min väska, när en lampa tänds.

Jag vänder mig snabbt om och tappar mobilen när jag ser en lång man med en schal för munnen, det är inte han som "attackerade" mig igår. Mannen som just nu står framför mig är lång och har tatuerade armar. Han tar ett steg fram och frågar, "Who are you? WHO SENT YOU?!"

Jag svarar inte utan tar upp min mobil och tar tag i min väska och kutar upp för trapporna, men när jag kommer ut stoppas jag av att jag springer in i någon och faller till marken baklänges. Jag kollar upp och skräcken tar över... det är han från igår...

________________________________

Hoppas detta kapitel vart bra, sry att den va lite kort, men dem blir längre med tiden. Tills nästa gång baiiii😁🙋🏼