Prolog
Maria stönar av smärta, hennes panna är full av svett som rinner ner mot kinderna. Peter masserar hennes hand och viskar lugnande i hennes öra, han är hela tiden nära att gripas av panik. I bakgrunden står teven på, kvällsnyheterna.
Sjuksköterskan lugnar och frågar om Maria vill ha smärtstillande. Hon nickar ansträngande.
"En atombomb sprängdes för ca 20 minuter sedan över Goldtown, President Tony Hawks av Ermenia erkänner att han ligger bakom det." Programledarens röst låter lugn och sansad, Peter vänder sig om och tittar på teven. Programledaren rättar till den gråa slipsen och fortsätter, även om rösten lät lugn ser han ut som en livrädd pojke i ansiktet.
"Goldtown?" Peter släpper Marias hand. Sköterskan verkar inte ha märkt vad som hänt, inte Maria heller. Hon skriker högt.
Peter griper hennes hand igen.
1 timma senare
Peter sitter med spädbarnet i knät och tänker. Maria duschar och det strilande vattnet i bakrunden lugnar honom.
Men hörde han rätt? Goldtown. Hans barndomsstad. Han ser ner på henne. Hon ligger och sover, djupa, små andetag. Han skälver till och brister ut i lyckotårar, glömmer för några minuter atombomben.
2 timmar senare
Morgontidningens besked är tydligt. Atombomben släpptes klockan fyra på natten, över Goldtown.
Peter flämtar till. En stor bild på framsidan visar ett dammoln och ruiner längs gatorna.
Han drar panikslagen i det bruna håret och brister ut i gråt när han inser hur många han har förlorat.
Hejsan! Detta är alltså prologen till "Den mörkaste natten". Va tycks? Kanske lite tråkigt och sådär. Hoppas det är ok att jag publicerar prologen enskilt! Kapitel ett kommer, då i Vendelas perspektiv!
Hoppas att ni läser!❤️
YOU ARE READING
Den mörkaste natten
Action15-åriga Vendela föddes samma natt som atombomben ödelagde hennes pappas bardomsstad. Femton år senare, när ingen anar något, bryter det ut. Kriget. Vendela och andra ungdomar kallas till försvaret. Ute på fältet möter hon Jake, killen som kommer fö...
