one shots > HP

Remus & Sirius [Wolfstar]

SIRIUS
"Hey, Sirius! Hörde att du träffade Snow igår" ropade James och flinade.

"Ja, och?"

"Såg henne med Alison Greene alldeles nyss. Alltså på det sättet"

"Äh, det gör inget. Vi hade ändå inget speciellt" jag låtsades vara nonchalant, men egentligen var jag glad över att Snow hade hittat Alison Greene. Visst, Snow var en schysst tjej, det var inte det, men jag kände absolut ingenting för henne så jag var lättat över att hon inte verkade känna något för mig heller.

"Nåja, det finns fler" James flinade och spanade bort mot ett gäng tjejer som satt vid bryggan och badade fötterna i sjöns glittrande vatten. En av tjejerna hade skrattade och kastade bak sitt långa mörkröda hår.

"Drömmer du fortfarande om Lily?" Remus tittade upp från sin bok.

"Han kommer aldrig sluta" skrattade jag.

"Alltså Remus, jag fattar inte hur du blev kompis med henne. Berätta hemligheten!" James tittade uppfordrande på Remus.

"Det finns ingen hemlighet, James. Vi hamnade ju i samma grupp en gång under första året och då klickade vi bara. Men sen är vi ju ännu bättre kompisar nu, efter att vi båda blev prefekter"

"Jag skulle alltså ha blivit prefekt, det är det som är hemligheten"

Remus himlade med ögonen och återgick till sin bok. Jag kunde inte låta bli att iaktta honom när han satt och läste. Det var något lugnande med att se på honom, men ändå så pirrade det till på något sätt. Jag förstod inte vad det var för något.

"Remus?" Lily och hennes kompisar hade lämnat bryggan och kommit fram till oss. När James såg henne så drog han handen genom sitt svarta rufsiga hår och sa:

"Tja, Lils" Lily ignorerade honom och fortsatte vara vänd mot Remus. Remus slog igen sin bok och tittade upp på henne.

"Ja?"

"Jo, det är så här att min kompis här vill gå ut med dig men är för feg för att fråga" hon nickade mot en brunhårig tjej.

De andra tjejerna skrattade men Lily tog ingen notis om dem utan fortsatte titta på Remus när hon väntade på ett svar.

"Visst Mary, vi kan ses någon gång" han log mot tjejen och jag kände ett styng av ilska.

Den brunhåriga tjejen som uppenbarligen hette Mary log glatt mot honom innan de gick tillbaka till bryggan.

Jag tittade bort mot henne och kände mig arg, utan att riktigt förstå varför.

***

Ganska sent samma kväll, gick jag ner till sjön igen. Ingen av de andra var med, jag kände att jag behövde en stund för mig själv. Jag satte mig på bryggan och såg ut över vattnet. Istället för att glittra i solljuset så glittrade det i ljuset från stjärnhimlen.

När ljudet av steg plötsligt hördes bakom mig så vände jag mig hastigt om. Det visade sig att det var Remus som kom. Utan att säga något så kom han och satte sig bredvid mig. När jag efter att ha tvekat en lång stund tillslut lade armen runt hans axlar så sa vi fortfarande ingenting. Han ryckte först till lite när han kände min arm men sen så lutade han sig försiktigt mot mig.

"Jag tycker om dig" viskade jag, rädd för hur han skulle reagera.

"Jag tycker om dig med"

__
Slutet blev så cheesy, vet.