All Bad

Kapitel 10

Kapitel 10

Jag kunde känna Justins varma andedräkt fläkta över mitt ansikte. Mitt hjärta dunkade hårdare än det någonsin gjort.

Precis i den stunden vände jag mig ifrån honom, tog ölen från bordet och började dricka ur den som om inget hade hänt. Mitt leende var så stolt och jag kände verkligen att jag fick som jag ville. Vi var exakt lika envisa båda två om vem som skulle ge efter till vem.

Hans ansiktsuttryck var helt otroligt. Hans hake var nere vid marken och hans ögon förstod ingenting. Jag log kaxigt, och klappade mig mentalt lite på axeln för att jag faktiskt vågat gjort det jag gjorde.

***

Kvällen fortsatte och jag forsatte att förneka att alkoholen nått till mitt huvud och sinne. Jag insisterade på att allt var under kontroll, även fast att jag knappt kunde gå utan att ramla. Justin hade tvingat mig att dansa med honom, men min blyghet hade stoppat mig.

Nu hade han lagt sig ner i en soffa och dragit med mig över honom. Jag fnittrade när jag tittade upp på honom när jag känt hur hela min vikt plötsligt lades över honom. Hela min kropp pressad mot honom kändes så bra.

“Hur hamnade jag ens här?” Mitt fnitter var högt och jag kunde inte riktigt känna igen det. Det enda jag kunde tänka på var hans ögon och hans läppar.

“Du föll ner över mig.” Hans röst var mörk och raspig. Han log lite och blinkade lite åt mig. Hans händer började smeka min bara rygg där tröjans stora urringning var. Hela jag rös.

“Nehe, d-du! Jag har inte ramlat…” Jag petade lekfullt på hans kind. Att bara känna hans närhet och hans doft gjorde mig mer berusad än all sprit jag fått i mig under hela kvällen.

Han skakade på huvudet och skrattade lätt så att hans smilgropar syndes. Det blev tyst strax därefter och hans händer fortsatte åka upp och ner längst med min rygg.

“Caylee..” Viskade han raspigt precis intill mitt öra. Hans händer började sakta glida ner för min rygg, över min tröja, och ännu mer neråt. Det kändes så bra, men jag visste inte om jag kunde fortsätta. Jag fortsatte stirra in i hans förtrollade ögon.

Mina andetag blev kraftiga. Hans händer låg på min höfter och väntade ivrigt på att få komma dit de ville.

Hans huvud närmade mig sakta och allt jag kunde se var hans fylliga rosa läppar. Jag ville det, men jag kunde inte. Paniken välde över mig och jag vände snabb huvudet och la det på hans bröst. Han suckade djupt och hasade upp sig lite för att kunna se ner på mig bättre.

“Kom igen, Caycay. Du vill det.” Hans fingrar styrde mitt huvud till att titta på honom igen. Han frestade mig så, men jag var tvungen att stå emot, jag kunde inte falla för hans lockelse.

“Men Justin..” Bad jag honom ängsligt. Jag visste inte vad jag ville, jag ville ha honom, men ändå inte. Han var inte pålitlig.

“Snälla.” Hans händer gled över mina sidor och hans läppar var bakom mitt öra, försiktigt i ett försök på att locka mig. Jag började sakta känna hur hans “bula” började växa och han tryckte sig närmare mig. Jag kunde knappt andas när jag kände honom under mig, det var så overkligt behagligt. Och det förvånade mig verkligen, då jag aldrig brukade göra sådant, eller rättare sagt, aldrig gjort eller känt något sånt här.

Jag lät mig njuta i några sekunder till innan jag försiktigt skakade på huvudet och borrade ner mitt huvud i hans bröst. Jag skämdes men samtidigt visste jag att jag skulle skämmas mer ifall jag skulle göra något mer med honom.

Han suckade spydigt och började ta sig upp ur soffan. Han reste sig irriterat från soffan och stormade iväg.

Kvar satt jag med ett förvånat och generat ansiktsuttryck. Jag kunde inte förstå hur han kunde lämna mig i en sådan pinsam och genant situation som denna.Jag trodde han förstod att jag inte var en sådan tjej som gick och kysste vilken kille som helst. Men jag hade fel, han lämnade mig när jag var som sårbarast.

Jag kände mig alldeles sviken, men hoppades samtidigt att han snart skulle vara tillbaka.

**

Två timmar gick och allt jag gjorde var att lyssna musiken som spelades. Den hade blivit mycket lugnare och gästerna hade blivit färre. De få som var kvar, stod antingen och kysste varandra på ett så intimt sätt att jag trodde att de glömt att de inte var ensamma, eller så låg de och sov.

Jag tog mig upp ur soffan och letade efter Justin i några av rummen jag kände till, för tredje gången. TiIlslut satte jag mig bara i en fåtölj och gav upp.

Tårarna började rinna som floder. Mitt huvud dunkade, jag kunde inte tänka klart en sekund och jag visste inte hur jag skulle ta mig hem. Jag såg ingen jag kände och då kunde jag inte hjälpa att snyfta lite mer. Gråta var det sista jag ville, men jag kunde inte riktigt kontrollera vad jag gjorde, det var bara alkohol i mitt sinne.

“Ey, girl. What happend?” För två sekunder trodde jag faktiskt att den mjuka rösten tillhörde Justin, eller åtminstone hoppades jag på det. Jag vände mig om och såg Chris. Han la en hand på min axel som omtanke, men hans ansiksuttryck visade att han tyckte det var väldigt obehagligt för att jag grät. Han verkade inte vara en riktigt snugglebug till kille, så att säga.

“Jag vet inte..” Grät jag och skakade på huvudet. “Jag vill bara hitta Justin. Vet du var han är?” Mina snyftningar gjorde honom illa till mods och jag försökte sluta. Men jag lyckades inte.

“Nej, du. Jag vet inte. Har inte sett han på typ aslänge.” Jag kände hur jag suckade besviket och torkade mig om kinderna med baksidan av handen.

“Jag vet inte vad jag ska göra Chris, jag kan inte komma hem. Jag vet inte var jag ska, eller någonting.”

“Nej sorry, tjejen. Jag kan inte skjutsa dig. Du får väl sova här eller nått.” Han ryckte bara på axlarna. Jag kunde verkligen märka att han inte var en sådan person som man kan luta sig mot om saker går fel. “You’re on your own.”

Han backade och gick sin väg. Jag kände mig nästan ännu mer förvånad över hur opålitliga människorna var här.

Jag drog upp mina ben i fåtöljen och lutade huvudet mot mina knän. Jag pressade mot mina ben mot min kropp och försökte lugna ner mig. Jag skulle var tvungen att stanna här inatt, för jag visste att jag inte skulle kunnat ta mig hem själv inatt.

Det enda jag kunde tänka på när jag sakta började somna var hur Justin svikit mig. Han skulle aldrig få tillbaka min tillit.